Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A.

Kurens syfte är att studenterna ska fördjupa sin förståelse i frågor som rör kultur, språk, språkutveckling och lärande i ett individ-, samhälls- och utbildningsperspektiv. Studenterna ska också fördjupa sin kunskap om svenska språkets struktur i ett tvärspråkligt perspektiv samt sin förmåga att tillämpa denna kunskap i analys och bedömning av elevers andraspråksutveckling. Vidare ska studenterna tillägna sig kompetens att stödja barns/ungdomars och vuxnas läs- och skrivutveckling på andraspråket.

Delkurs 1

Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 7 hp

Migration, Language and Culture from an Educational Perspective

Under delkursen belyses frågor om språk- samt migrations- och integrationspolitik och sätts in i ett utbildningsperspektiv. Utgångspunkten är härvid material som studenterna under självständig, nätbaserad informationssökning samlar in och granskar. I anslutning till den nätbaserade informationssökningen uppmärksammas vikten av att som lärare kontinuerligt följa utvecklingen i samhällsfrågor som specifikt rör den egna elevgruppen.

Studenterna tar del av teorier angående sambanden mellan människans språk, tankemönster och värderingar samt betydelsen av dessa samband när det gäller språk- och kunskapsutveckling på modersmålet respektive ett andraspråk. Språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola analyseras, och skolan genomlyses med avseende på sin roll som språklig och kulturell mötesplats. Konsekvenserna av olika sätt att organisera verksamheten i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer utreds och relateras till begreppet ”en skola för alla”. I detta sammanhang behandlas aktuella, internationella studier av olika organisatoriska modeller i flerspråkiga miljöer.

Delkurs 2

Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 8 hp

The Swedish Language System from a Second Language Perspective

Tyngdpunkten i delkursen ligger på grundläggande studier av det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv. Områden och begrepp som behandlas rör grammatik, semantik och ordbildning, fonetik och uttal.

I seminarieform tränar sig studenterna vidare i att tillämpa sina kunskaper om språkliga strukturer i en grundläggande analys och bedömning av andraspråkselevers språkproduktion.

Under föreläsningar och seminarier diskuteras därtill grammatikens vad, hur och varför. Härvid problematiseras den skolgrammatiska traditionen med utgångspunkt i de ämnesdidaktiska begreppen formaliserad och funktionaliserad undervisning.

Delkurs 3

Vägar in i andraspråkets textvärldar, 7 hp

Accessing L2 texts

Vad kan begränsad läs- och skrivförmåga innebära i ett högteknologiskt samhälle där det ställs höga krav på medborgarnas litteracitet? Denna fråga bildar ingång i delkursen och i en diskussion där litteracitet relateras till demokratibegreppet och problematiseras ur såväl ett klass- som ett genusperspektiv. I detta sammanhang analyseras, granskas och diskuteras också nationella och internationella utvärderingar av elevers läsförmåga och relateras till frågor som rör läs- och skrivutveckling på ett andraspråk.

Under delkursen belyses hur synen på den grundläggande läs- och skrivundervisningen förändrats i riktning från isolerad färdighetsträning mot ett mera innehållsbaserat arbete. Vidare behandlas forskning där läsning och skrivande ses som sociala aktiviteter samt teorier om sambanden mellan tanke, tal och skrift. Delkursen lyfter fram den roll som skönlitteratur och gestaltande uttrycksformer har när det gäller ungdomars och vuxnas läs- och skrivutveckling.

Som ett led i arbetet med att successivt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt inom det egna kunskapsfältet genomför studenterna under delkursen en observations- och dokumentationsuppgift.

De kunskaper och färdigheter som studenterna utvecklar under delkursens gång omsätts i en personlig praxisteori gällande läs- och skrivutveckling på ett andraspråk. I denna tar studenten också ställning till hur ett mångsidigt underlag för dokumentation och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling kan utformas.

Delkurs 4

Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp

The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives

Tyngdpunkten i delkursen ligger på fördjupade studier av svenska språkets grammatiska regelsystem i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv. Utgångspunkten när det gäller de didaktiska perspektiven är en kognitiv-konstruktivistisk syn på språkinlärning där andraspråksinläraren betraktas som en aktiv konstruktör av hypoteser om målspråkets uppbyggnad – hypoteser som kontinuerligt omprövas på vägen mot målspråket och tar sig uttryck i ett interimspråk i ständig utveckling.

I seminarieform tränar sig studenterna att tillämpa sina kunskaper om språkliga strukturer och om andraspråksinlärares utvecklingsprocess i praktisk analys av andraspråkselevers språkproduktion. Utifrån analysen gör de bedömningar av hur långt de aktuella eleverna hunnit i sin språkutveckling och hur stödet för deras fortsatta språkutveckling kan utformas.

Delkurs 1

Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 7 hp

Migration, Language and Culture from an Educational Perspective

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 2

Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 8 hp

The Swedish Language System from a Second Language Perspective

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 3

Vägar in i andraspråkets textvärldar, 7 hp

Accessing L2 texts

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 4

Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp

The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i kollaborativa grupper och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Delkurs 1

Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 7 hp

Migration, Language and Culture from an Educational Perspective

Examinationen utgörs av tre delar. Den första delen består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete och via nätbaserad sökning, skaffar sig information om någon aspekt av svensk språk- eller migrations- och integrationspolitik, granskar denna information och presenterar den under ett seminarium. Uppföljning sker under en diskussion i plenum där det presenterade materialet problematiseras ur ett utbildningsperspektiv. I detta sammanhang görs historiska tillbakablickar på olika utbildningspolitiska beslut, och dessas betydelse för dagens organisation av andraspråksundervisningen i Sverige utreds.

Den andra delen av examinationen utgörs av en individuell, skriftlig läsjournal över specificerad kurslitteratur. I denna läsjournal analyserar och diskuterar studenten språkliga och kulturella mönster och hierarkier som kan finnas i samhälle och skola och tar ställning till vad dessa kan innebära för flerspråkiga elevers lärande på modersmålet respektive ett andraspråk. Läsjournalen ligger till grund för arbetet i den tredje examinationsdelen.

Den tredje examinationsdelen består i att studenten, individuellt och i skriftlig form, granskar organisationen i den pedagogiska verksamhet som han/hon lärt känna under den verksamhetsförlagda delen av sin utbildning. Fokus ligger härvid på frågan om vilken handlingsberedskap verksamheten har när det gäller skolan som språklig och kulturell mötesplats. Med utgångspunkt i granskningen förs en generell diskussion om hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer i syfte att främja varje elevs lärande och utveckling. I diskussionen relaterar studenten dels till relevanta nationella styrdokument, dels till internationella studier av olika organisatoriska modeller i flerspråkiga miljöer.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 2

Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 8 hp

The Swedish Language System from a Second Language Perspective

Examinationen består av tre delar. Den första delen av examinationen utgörs av ett seminarium, där grammatik- och uttalsundervisning diskuteras och problematiseras ur olika perspektiv.

Den andra delen utgörs av en individuell, skriftlig salstentamen avseende olika aspekter av det svenska språksystemet.

I den tredje delen av examinationen tillämpar studenterna individuellt eller parvis sina kunskaper om det svenska språksystemet i grundläggande analys och bedömning av autentiska elevtexter.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 3

Vägar in i andraspråkets textvärldar, 7 hp

Accessing L2 texts

Examinationen består av tre delar. En del utgörs av ett seminarium där studenten reflekterar över vad kraven på litteracitet i ett högteknologiskt samhälle kan innebära för den som har begränsad läs- och skrivförmåga. Under seminariet analyseras, granskas och diskuteras också nationella och internationella utvärderingar av elevers läsförmåga. Vidare tar studenten ställning till forskning där läsande och skrivande ses som sociala aktiviteter och diskuterar implikationerna av denna syn när det gäller läs- och skrivutveckling på ett andraspråk för ungdomar och vuxna.

Den andra delen av examinationen består i att studenten tillsammans med en studiekamrat genomför en klassrumsobservation av arbetsmoment som syftar till att öppna vägar in i svenskt skriftspråk för andraspråkselever. Det dokumenterade materialet analyseras i skriftlig form, individuellt eller parvis, i ljuset av relevant teori.

Den tredje examinationsdelen är individuell och består i att studenten, i skriftlig form och med utgångspunkt i gällande kursplan, relevant teori och genomförd klassrumsobservation, formulerar en personlig praxisteori. I denna tar studenten ställning till hur en funktionaliserad undervisning, som syftar till grundläggande eller fortsatt skriftspråksutveckling för en specifik grupp andraspråksinlärare, kan utformas. Frågor som utreds handlar om vilken plats olika texter och uttrycksformer kan ha i denna undervisning och hur arbetet med skönlitteratur kan bedrivas för att anknyta till och utmana elevernas erfarenheter och föreställningsvärldar. Utifrån ett problematiserande resonemang om vad läs- och skrivförmåga innebär tar studenten också ställning till hur ett underlag för dokumentation och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling kan utformas.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 4

Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp

The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives

Examinationen består av två delar. Den första delen utgörs av en individuell, skriftlig salstentamen avseende strukturer i svenska språket i ett tvärspråkligt perspektiv, samt karaktäristiska drag i andraspråksinlärares utvecklingsprocess i riktning mot målspråksnormen.

I den andra delen av examinationen tillämpar studenten sina fördjupade kunskaper om språkliga strukturer och om andraspråksinlärares utvecklingsprocess i praktisk analys av autentiska elevtexter. Med utgångspunkt i analysen gör studenten kvalificerade bedömningar av hur långt de aktuella eleverna hunnit i sin andraspråksutveckling och föreslår hur stödet för deras fortsatta språkutveckling kan utformas. Avslutningsvis diskuterar studenten faktorer av specifik betydelse när det gäller att kommunicera bedömning av en elevs språkutveckling till berörd elev och dennes vårdnadshavare samt till lärarkollegor.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga delkurser

Delkurs 1

Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 7 hp

Migration, Language and Culture from an Educational Perspective

Axelsson, Monica; Gröning, Inger och Hagberg-Persson, Barbro (2001), Organisation, lärande och elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald. Uppsala universitet (s. 15-30), (15 s.)

Demirbag-Sten, Dilsa (2010), Fosterland. Stockholm: Bonniers Förlag (329 s.)

Elmeroth, Elisabeth (2008), Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur (192 s.)

Holmen, Anne (2007), Findes der skoler, som er specielt god for flersprogede elever? I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (16 s.)

http://www.andrasprak.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=13050&a

Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans, red. (2010), Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur (190 s.)

McEachron, Ghazala och Bhatti, Gail (2005), Language support for immigrant children: A study of state schools in the UK and US. I: Language, Culture, and Curriculum 18(2) (s. 164-180), (16 s.)

Tingbjörn, Gunnar (2004), Svenska som andraspråk i ett utbildningspolitiskt perspektiv – en tillbakablick. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, red. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (20 s.)

Wellros, Seija (2004), Språk och kultur i undervisningen för vuxna invandrare, I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger, red. Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (29 s.)

Wigg, Ulrika (2011), Nytt land och ny skola. Berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber (183 s.)

Kursplaner i svenska som andraspråk

Delkurs 2

Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 8 hp

The Swedish Language System from a Second Language Perspective

Abrahamsson, Tua och Bergman, Pirkko (red.) (2005), Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag (152 s.)

Ballardini, Kerstin m. fl (1986), Svensk grammatik: svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur (183 s.)

Bergman, Pirkko och Abrahamsson, Tua (2004), Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger, red. Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (28 s.)

Engstrand, Olle (2007), Fonetik light. Kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur (135 s.) Enligt anvisning.

Enström, Ingegerd (2010), Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (130 s.)

Hultman, Tor (2000), Att växa eller krympa med grammatik. I: Att växa med språk och litteratur. Svensklärarföreningens årsskrift, 2000. Natur och Kultur Stockholm.(14 s.)

Josefsson Gunlög (2010), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur. (252 s.). Enligt anvisning.

Lindberg, Inger (2003), Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk. S. 61-79. (19 s.) http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2003-arena-andrasprak-1.84004

Referenslitteratur:

Ekerot, Lars-Johan (1997), Ordföljd, tempus, bestämdhet: föreläsningar om svenska som andraspråk. Malmö: Gleerup.

Engstrand, Olle (2004), Fonetikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Garlén, Claes och Sundberg, Gunlög (2008), Handbok i svenska som andraspråk. Utarbetad av Språkrådet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Källström, Roger (2012), Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur.

Delkurs 3

Vägar in i andraspråkets textvärldar, 7 hp

Accessing L2 texts

Alfaportföljen, portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi. Lärardel. Nationellt centrum för svenska som andraspråk (2009), Institutet för svenska som andraspråk vid Göteborgs Universitet och Myndigheten för skolutveckling (52 s.) http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-ovriga-publikationer/alfaportfoljen-1.43203

Bergman, Pirkko och Sjöqvist, Lena (2003), Skönlitteratur som läromedel. I: Att undervisa elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial. Stockholm: Skolverket (12 s.)

Björk, Maj och Liberg, Caroline (2000), Vägar in i skriftspråket. Tillsammans och på egen hand. Natur och Kultur (158 s.)

Brodow, Ulla (2001), Datorbaserad kommunikation i språk och interaktivt skrivande. I: Ferm, Rolf, m.fl. red. Språkboken. En antologi om språkundervisning och språkinlärning. Stockholm: Skolverket (19 s.)

Fast, Carina (2001), Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur (134 s.)

Franker, Qarin (2008), Bildvalet har betydelse. I: Juvonen, P. (red.), Språk och lärande.

Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. Stockholm:

ASLA.(22 s.)

www.did.uu.se/carolineliberg/documents/asla08.pdf

PIRLS (2011), Progress in International Reading Literacy Study. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 381. Stockholm. Skolverket. (95 s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2941

Reichenberg, Monica (2008), Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur (140 s.)

Smith, Frank (2000), Läsning. Stockholm: Liber. Kap 1-11 (184 s.)

Wedin, Åsa (2010), Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Studentlitteratur (97 s.)

Kursplaner i svenska som andraspråk

Delkurs 4

Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp

The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives

Abrahamsson, Niclas (2009), Andraspråksinlärning. Studentlitteratur. S 11-80, 171-200 (100 s.)

Abrahamsson, Tua och Bergman, Pirkko (red.) (2005), Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag (152 s.)

Andersson, Lars-Gunnar (2001), Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Skriptor. S 5-45 (41 s.)

Bergman, Pirkko och Abrahamsson, Tua (2004), Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger, red. Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (28 s.)

Ekerot, Lars-Johan (2011), Ordföljd, tempus, bestämdhet: föreläsningar om svenska som andraspråk. Malmö: Gleerup. Kap 1-7 (160 s.)

Enström, Ingegerd (2004), Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger, red. Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (25 s.)

Flyman-Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010), Bedömning av svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur (110 s.)

Håkansson, Gisela (2003), Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 4-8 (115 s.)

Källström, Roger (2012), Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur. (200 s.)

Utvecklingssamtalet. Hur går det för ditt barn i skolan? Informationsmaterial på olika språk (2009), Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (5 s.)

Vi lämnar till skolan det käraste vi har… Om samarbete med föräldrar – en relation som utmanar (2008), Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (ca 40 s. i urval)

Kursplaner i svenska som andraspråk

Referenslitteratur:

Garlén, Claes och Sundberg, Gunlög (2008), Handbok i svenska som andraspråk. Utarbetad av Språkrådet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.