Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS205C Svenska som andraspråk och lärande: Språkstruktur, andraspråksutveckling och läs-och skrivutveckling (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sin förmåga att analysera olika typer av texter med avseende på funktion, mönster och språkliga drag samt sina kunskaper om genrebaserad undervisning. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att utforma ett klassrumsarbete som stödjer andraspråkselevers behärskning av det språk som kännetecknar olika skolämnen och olika kommunikativa syften.

Kursen tar sin utgångspunkt i den genrepedagogik som under de senaste decennierna utvecklats i samarbete mellan forskare och lärare i Australien och vars teoretiska rötter kan spåras dels till Michael Halllidays systemisk-funktionella lingvistik, dels till Basil Bernsteins utbildningssociologiska ramverk. Genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande synliggörs hur produktionen av texter kan ses som sociala och målinriktade processer, såsom att engagera, informera och utvärdera, samt hur undervisning genom en hög nivå av stöttning och utmaning kan ha en kompenserande funktion.

Under kursen synliggörs inledningsvis de krav som det ämnesspecifika språket i olika skolämnen ställer på eleverna och vad dessa krav kan innebära i ett andraspråksperspektiv. Därefter arbetar studenterna under seminarier med att tillägna sig språkanalytiska och multimodala analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa i analys och bedömning av olika typer av texter. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras i relation till alternativa perspektiv på skrivpedagogik samt kritisk litteracitet. Utifrån sin samlade kunskap om vad mötet med ett ämnesspecifikt språk kan innebära för andraspråkselever utarbetar studenterna förslag till undervisning som syftar till utveckling av elevernas förmåga att tolka och producera olika typer av ämnesspecifika texter. Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i kollaborativa grupper. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen består av tre delar. Den första delen utgörs av en individuell, skriftlig tentamen där studenten gör en djupgående analys av funktion, mönster och språkliga drag i några undervisningstexter avsedda för olika skolämnen. Analysen följs upp i en klargörande text vars tänkta mottagare är lärare i klasser där läromedelstexterna kan komma att användas. I den klargörande texten utreder studenten dels vilka förtjänster de analyserade läromedelstexterna har i ett andraspråksperspektiv, dels vilka språkliga svårigheter de kan tänkas leda till för andraspråkselever.

Den andra delen av examinationen är individuell och består i att studenten författar en artikel avsedd att publiceras i en facktidskrift. I denna artikel beskrivs och analyseras ur ett andraspråksperspektiv de krav som det ämnesspecifika språket i olika skolämnen ställer på eleverna. Vidare redogör studenten kortfattat för genrepedagogikens framväxt och tillämpning i ett internationellt perspektiv och granskar kritiskt den teoretiska bas som genrepedagogiken vilar på. Avslutningsvis granskas och analyseras genrebaserad undervisning som verktyg för språk- och kunskapsutveckling i relation till kompletterande och kontrasterande perspektiv på utveckling av skriftkompetens

Den tredje delen av examinationen genomförs gruppvis. Den består i att studenten, inom ramen för en kollaborativ arbetsprocess, planerar ett klassrumsarbete som syftar till utveckling av elevernas förmåga att tolka och producera ämnesspecifika texter. Studenten presenterar förslaget under ett seminarium som avslutas med återkoppling från övriga studenter med avseende på undervisningsupplägets förtjänster och utvecklingsområden.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Edling, Agnes (2004). Abstraktion kan spränga gränser. I: Språkvård 3/04 (s 27-32), (6 s)

Holmberg, Per (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (15 s)

Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber (131 s)

Janks, Hilary (2013). Critical literacy in teaching and research. I: Education Inquiry, 4: 2, s. 225–242 (17 s)

Kuyumcu, Eija (2010). Bedömning av elevtexter i ett genrepedagogiskt perspektiv. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (24 s)

Kuyumcu, Eija (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (s 613-636) (24 s)

Liberg, Caroline (2010). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (15 s)

Nygård Larsson, Pia (2013). Text, språk och lärande i naturvetenskap. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (587-609) (23 s)

Olofsson, Michael (2010). Genrepedagogik med lärare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (23 s)

Olvegård, Lotta (2014). Herravälde: är det bara killar eller?: andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2014 (i urval) Tillgänglig på Internet: hdl.handle.net/2077/34974

Rose, David & Martin J.R., (2013). Skriva, Läsa, lära. Stockholm: Hallgren & Fallgren (370 s) Schleppegrell, Mary J. (2010). Functional grammar in the classroom. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (18 s)

Sellgren , Mariana (2011). Den dubbla uppgiften: tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO. Licentiatavhandling Stockholm : Stockholms universitet, 2011 (100 s) Tillgänglig på Internet: www.svenska.gu.se/digitalAssets/1328/1328767_den-dubbbla-uppgiften-mariana-sellgren-lic.pdf

Sundberg, Gunlög (2010), Språkbeskrivningar i ett andraspråksperspektiv – språket sett som regel eller som resurs? I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (12 s)

Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Skriva med attityd, I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag, s. 164-175 (11 s)

Kursplaner i svenska som andraspråk

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.