Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204C Globala utmaningar i en ämneskontext (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina insikter om språkliga och kulturella hierarkier i samhälle och skola samt utveckla sin förmåga att skapa interkulturella lärandemiljöer.

Kursen tar sin utgångspunkt i forskning som rör internationell migration och etniska relationer med koppling till skola och andraspråksundervisning. Teorier om språk och kultur som inkluderande och exkluderande gemenskaper behandlas. Vidare belyses hur samhälleliga diskurser – exempelvis diskurser om språkliga och kulturella mönster i skolmiljön – genom sitt sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet. Under kursen analyseras och diskuteras rollen som lärare i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö där eleverna representerar en mångfald av världsbilder och värdeideal. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att granska skolan med avseende på dolda maktstrukturer. Vidare granskar och diskuterar studenten sin personliga handlingsberedskap när det gäller att i den framtida verksamheten skapa en interkulturell lärandemiljö och att medverka till skolutveckling som rör interkulturellt samspel och lärande.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen utgörs av två delar som båda genomförs individuellt och i skriftlig form.

Den första delen består i att studenten med utgångspunkt i specificerade avhandlingar redogör för, tolkar och förhåller sig till teorier om hur språk och kultur kan fungera som både inkluderande och exkluderande värdegemenskaper samt hur språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola skapas, vidmakthålls och förändras. (Lärandemål 1, 2)

Den andra delen av examinationen består i att studenten diskuterar och tar ställning till sin personliga handlingsberedskap när det gäller att i den egna framtida verksamheten blottlägga dolda uttryck för ett monokulturellt synsätt, skapa en interkulturell lärandemiljö samt medverka till skolutveckling i frågor som rör interkulturellt samspel och lärande. (Lärandemål 2, 3, 4)

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Economou, Catarina (2007), Gymnasieämnet Svenska som andraspråk – behövs det? Licentiatavhandling, Malmö högskola (150 s)

Fridlund, Lena (2011), Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet (250 s)

Gruber, Sabine (2007), Skolan gör skillnad: Etnicitet och institutionell praktik. Doktorsavhandling. Linköpings universitet (223 s)

Gustavsson, Hans Olof (2001), Reflektioner kring undervisning och lärande i ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. I: Linde, Göran, red. Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur (15 s)

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.) (2006), Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (268 s)

Rosales, René Léon (2013), Snacka fett som svenne – kategoriseringar, identiteter och språk. I: Olofsson, Mikael (red.) Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag (12 s)

Sernhede, Ove (2011), Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65-73) (9 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.