Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS230C Svenska som andraspråk och lärande: Interkulturalitet, flerspråkighet och ämnesrelaterat skolspråk (godkänd)

Kursen syftar till att fördjupa och vidareutveckla studentens kunskaper om språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig forskning i relation till undervisning och kunskapsutveckling i och på ett andraspråk. Studenten fördjupar även sina kunskaper om forsknings- och utvecklingsarbete ur ett andraspråksperspektiv samt utvecklar kunskaper om skönlitteratur och deras betydelse för elevers språk- och kunskapsutveckling.

Delkursen behandlar forskning om undervisning och kunskapsutveckling i och på ett andraspråk för ungdomar och vuxna. Forskningslitteratur granskas, analyseras och diskuteras, och särskild tonvikt läggs på forskning om klassrumssamtal och pedagogisk kommunikation som resurser i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i språkligt heterogena klassrum. Även aktionsforskning och andra praktikutvecklande forskningsinriktningar inom området diskuteras. Vikten av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och kunskapsutvecklande processer uppmärksammas. I delkursen ingår beskrivning av ett mindre projektarbete med språkdidaktisk förankring i svenska som andraspråk.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Examinationen består av följande delar:

I ett muntligt seminarium med individuellt skriftligt underlag examineras lärandemål 1 och 2.

I ett individuellt skriftligt paper presenteras en projektplan, som diskuteras under ett muntligt seminarium (examination av lärandemål 3, 4 och 5).

Delkursen behandlar främst skönlitteratur men även andra medietexters möjligheter i ett språk- och kunskapsutvecklande sammanhang samt hur litteratur kan relateras till existentiella frågor och till föreställningar om kulturell och nationell identitet. Litteraturens plats i dagens skola behandlas utifrån litteraturdidaktisk forskning. Den lästa litteraturen diskuteras i förhållande till klass, genus och etnicitetsperspektiv. Delkursen ger en orientering i litteratur och filmanalys och teoretiska perspektiv på vad som händer i mötet mellan text och läsare. Bedömningsfrågor av litterär kompetens utifrån styrdokument diskuteras. Dessutom diskuteras kanonbegreppet och hur en traditionell litteraturkanon har sett ut i den svenska skolan.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Examination:

Muntlig presentation i seminarium (litterär analys av roman inklusive didaktiska implikationer) samt inlämning av individuellt skriftligt PM. I detta prov examineras alla lärandemål.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen. I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.

Gynne, Annaliina (2019). ‘English or Swedish please, no Dari!’ – (trans)languaging and language policing in upper secondary school’s language introduction programme in Sweden, Classroom Discourse, 10(3-4), s. 347-368 (21 s). Tillgänglig via Internet.

Norlund Shaswar, Annika & Wedin, Åsa (2019). Language learning strategies and teaching practices in adult L2 education: The case of Swedish for Immigrants. Apples - Journal of Applied Language Studies, 13(3), 17-34 (17 s). Tillgänglig via Internet.

Nygård Larsson, Pia (2018). “We’re talking about mobility”: Discourse strategies for promoting disciplinary knowledge and language in educational contexts. Linguistics and Education, 48, s. 61-75 (14 s). Tillgänglig via Internet.

Nygård Larsson, Pia (2019). Semantiska vågor i klassrumsinteraktion – språk- och kunskapsutvecklande samtal i ämnesundervisning. Läslyftet. Lärportalen, Skolverket (11 s). Tillgänglig via Internet.

Sandgaard-Ekdahl, Hanna, & Walldén, Robert (2022). ”Det fattas jättemycket” – genreteoretiska perspektiv på vuxna andraspråkselevers texter och responssamtal. Forskning om undervisning & lärande, 10(2), 55–87 (33 s).Tillgänglig via internet.

Sundqvist, Pia, Erica Sandlund, Marie Källkvist, Kent Fredholm & Maria Dahlberg (2019). Ömsesidighet i framtidens praktiknära språkklassrumsforskning: ASLA-symposiets panelsamtal med forskare, lärare och elever. I: Klassrumsforskning och språk(ande). Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12–13 april, 2018, s. 19-41 (22 s). Tillgänglig via Internet.

Walldén, Robert (2019). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. Avhandling. Malmö universitet, s. 17-69 (52 s). Tillgänglig via Internet.

Wedin, Åsa (2017). Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang, Nordand 1, s. 45–61 (16 s). Tillgänglig via Internet.

Wedin, Åsa & Norlund Shaswar, Annika (2019). Whole class interaction in the adult L2-classroom: the case of Swedish for immigrants. Apples – Journal of Applied Language Studies, 13(2), 45-63 (18 s). Tillgänglig via Internet.

Winlund, Anna (2020) Emergent literacy instruction: ‘Continua of biliteracy’ among newly immigrated adolescents, Language and Education, 34(3), 249-266 (18 s). Tillgänglig via internet.

Valbara forskningsartiklar och avhandlingar tillkommer.

Andersson, Maria & Druker, Elina (red.) (2017). Mångkulturell barn och ungdomslitteratur. Studentlitteratur s. 51 – 106, 127–144 (72 s.)

Andersson, Peter m fl. (red.) (2014). Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden, s. 33 -71, 237-304 (105 s). Tillgänglig via Internet.

Bergman, Lotta (2014). "Textval i en global värld". I: Boglind, A., Holmberg, P. & Nordenstam, A. (red.) Mötesplatser – texter för svenskämnet. Studentlitteratur. (19 s.)

Bergsten, Staffan & Lars Ellerström (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Studentlitteratur. Kap. 3, 4, 10. (46 s.)

Bringéus, Eva (2011). När känslorna får styra. Om litteraturläsning i en mångkulturell gymnasieklass. Läses enligt lärarens anvisningar (ca 50 s). Tillgänglig via Internet.

Martinsson, Bengt-Göran (2018). Litteratur i skola och samhälle. Studentlitteratur. Kap. 1,3, 5, 7. ( 90 s.)

Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. Studentlitteratur. Kap. 1 - 4, 7. (102 s.)

Thoms, Joshua (2014). An Ecological View of Whole-Class Discussions in a Second Language Literature Classroom: Teacher Reformulations as Affordances for Learning. The Modern Language Journal, Vol. 98, No. 3 (Fall 2014), s. 724-741

Walldén, Robert (2019). Med fokus på ord, uttryck och språklig stil: ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande utbildning. I: Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 24, no 3-4, s. 35-60.

En gemensam roman och två valbara samt några kortare texter (artiklar, fanfiction-texter, dikter, låttexter).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.