Please note: Syllabuses for Autumn 2024 onwards may be out of date on this website. Current syllabuses are available at Education Directory.
Kursplan hösten 2024
Kursplan hösten 2024
Benämning
Svenska som andraspråk och lärande: Skrivdidaktik och språk- och kunskapsutvecklande undervisning
Engelsk benämning
The Study of Swedish as a Second Language and Education: Teaching of Writing, and Content and Language Integrated Teaching
Kurskod
AS242C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för ämneslärarprogrammet
Fastställandedatum
2023-05-05
Gällandedatum
2023-08-28
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS241C Svenska som andraspråk och lärande: Språk och kultur (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin kunskap om skrivdidaktik ur ett andraspråksperspektiv samt om social och språklig interaktion som språkutvecklande strategi i mötet med specifika ämnesspråk. Studenten ska också utveckla sin förmåga att dokumentera och kommunicera bedömning av språk- och kunskapsutveckling. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper inom vuxenpedagogik.
Innehåll
Delkurser
Skrivdidaktik ur ett andraspråksperspektiv, 7,5 credits
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas skrivundervisning och förutsättningarna för att främja elevers skrivutveckling inom ämnet svenska som andraspråk. Delkursen behandlar likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt konsekvenser för undervisningen. Skrivdidaktiska teorier och modeller presenteras ur ett kritiskt perspektiv och de komplexiteter som uppstår på olika nivåer när elever skriver på ett andraspråk synliggörs. Under kursens gång granskas egenskaper hos de genrer och texttyper som är centrala för ämnet svenska som andraspråk samt hur texter anpassas till olika situationer och mottagare. Olika sätt att utforma stödstrukturer för skrivande diskuteras, liksom skrivandets betydelse för ett kritiskt samhällsdeltagande.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan olika typer av texter
2. beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt konsekvenser för undervisningen
3. diskutera olika teoretiska och pedagogisk-praktiska utgångspunkter för skrivundervisning, inklusive betydelsen av en metaspråklig medvetenhet
4. planera en stöttande skrivundervisning med utgångspunkt i relevanta teorier och modeller
5. analysera texter som är förebilder för elevernas skrivande
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshoppar, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen består av två delar: en muntlig presentation (lärandemål 2 och 5) och en skriftlig salstentamen (lärandemål 1, 3 och 4).
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning och bedömning, 7,5 credits
Delkursens innehåll
Delkursen tar sin utgångspunkt i synen på språk- och kunskapsutveckling som en dynamisk process. Teorier om informellt och formellt lärande och om den språkliga och sociala interaktionens betydelse för andraspråksutveckling studeras. Med utgångspunkt i centrala lärandeteorier prövar och värderar studenterna olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en språkligt interaktiv lärandemiljö. De utarbetar och presenterar förslag till klassrumsaktiviteter där varierande digitala, multimodala och andra arbetsformer samverkar i språk- och kunskapsutvecklande syfte. Vidare utarbetar och presenterar studenterna konkreta förslag på bedömningsformer avsedda att stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling i förhållande till målen för ett specifikt arbetsområde. Under kursen ges studenterna därtill möjlighet att knyta samman och fördjupa sina insikter i frågor som rör formativa och summativa aspekter på bedömning
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna...
1. redogöra för centrala lärandeteorier i relation till lärande och undervisning
2. jämföra och värdera olika undervisningstexters och undervisningsaktiviteters språk- och kunskapsutvecklande potential med stöd i relevant teori
3. åskådliggöra hur olika multimodala uttrycksformer, exempelvis gestaltande och digitala, kan användas i pedagogisk verksamhet i syfte att skapa en språk- och kunskapsutvecklande lärandemiljö
4. välja och utveckla systematiska och integrerade bedömningsformer av elevers andraspråksutveckling inom valt kunskapsområde, med tonvikt på den formativa bedömningens stöttande potential
5. kritiskt granska och problematisera förhållningssätt, antaganden och värderingar i frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande lärprocesser samt bedömning
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshoppar, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen består av två delar: en muntlig presentation (lärandemål 1, 2 och 3) och ett reflekterande paper (lärandemål 4 och 5).
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Skrivdidaktik ur ett andraspråksperspektiv, 7,5 credits
Apelgren, Britt-Mari & Holmberg, Per (2018). På spaning efter progression: En studie av textstruktur i gymnasieelevers uppsatser på svenska och engelska. Stockholm: Skolverket. (35 s) Tillgänglig via internet.
Holmberg, Per (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009: Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (15 s)
Holmberg, Per & Wirdenäs, Karolina (2010). Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. Språk & Stil 20: 105–131 (27 s)
Lindgren, Maria & Svensson, Gudrun (2015) (red.) Skrivande i skolan. Malmö: Gleerups Utbildning. (166 s)
Myhill, Debra. & Newman, Ruth (2016). Metatalk: Enabling metalinguistic discussion about writing, International Journal of Educational Research 80: 177–187. (11 s) Tillgänglig via internet.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Del 1 Från skola för vuxna till vuxnas lärande. Stöd- och referensmaterial om vuxnas lärande. Tillgänglig som pdf från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. (32 s.)
Myndigheten för skolutveckling (2004). Del 2 Idé och inspiration i arbetet med vuxnas lärande. Stöd- och referensmaterial om vuxnas lärande. Tillgänglig som pdf från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. (100 s.)
Pettersson, Theresia (2018). Del 6: Utredande text. Modul inom Läslyftet: Utvecklande skrivundervisning. (11 s) Tillgänglig via internet.
Schleppegrell, Mary J. (2013). The role of metalanguage in supporting academic language development. Language Learning 63: 153–170. (18 s) Tillgänglig via internet.
Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Systematisk översikt 2018:01. Solna: Skolforskningsinstitutet. (55 s) Tillgänglig via internet.
Strömquist, Siv (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur (180 s)
Walldén, Robert (2017). Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel: ett funktionellt perspektiv, Forskning om undervisning & lärande 5(2): 100–120. (21 s) Tillgänglig via internet.
Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur, ss. 87–149 (70 s)
Wedin, Åsa (2017). Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand 12(1): 45–61. (17 s) Tillgänglig via internet.
Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Skriva med attityd, I Olofsson, Mikael (red.). Symposium 2009: Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Stockholm: Stockholms universitets förlag, ss. 164-175 (11 s)
Wirdenäs, Karolina (2013). Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan. Språk & Stil (23): 59–84. (26 s) Tillgänglig via internet
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning och bedömning, 7,5 credits
Aubrey, Karl & Riley, Alison (2017). Understanding and Using Challenging Educational Theories. London: Sage Publication. (216 s.)
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (25 s.)
Bringéus, Eva & Kouns, Maria (2016). Att planera för elevers språkanvändning (del 8). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (11 s.) Tillgänglig via internet.
Einarsson, Anneli (2013). Dramapedagogik som form för medierat lärande. I: Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie. Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur (s. 125–147) (22 s.)
Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren. Femte upplagan (246 s.)
Godhe, Anna-Lena & Molin, Lisa (2016). Att arbeta med digitala och multimodala texter (del 6). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (10 s.) Tillgänglig via internet.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren (245 s.)
Jönsson, Anders (2017). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (194 s.)
Lindberg, Inger (2007). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: Olofsson, Michael (red.) Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s.) Tillgänglig via internet.
Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger och Liberg, Caroline (2017) Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (4:e utg). Stockholm: Natur och Kultur; kap. 7, 9, 10 (ca 100 s).
Sellgren, Mariana (2016). Smågruppssamtal som en resurs för tänkande och lärande. I Kindenberg, Björn (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs. Stockholm: Liber. (s. 222–234) (12 s.)
Skolverket (2017). Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs7-9 och i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket (80 s) Tillgänglig via internet
Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. (158 s.) Tillgänglig via internet.
Wedin, Åsa (2016). Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet (del 3). I Från vardagsspråk till ämnesspråk. Läslyftet. Skolverket. (11 s.) Tillgänglig via internet.
Wiliam, Dylan (2013). Assessment: The Bridge between Teaching and Learning. Voices from the Middle, 21:2 (5 s.)
Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Skolverket.
Enligt lärares anvisning. Tillgänglig via internet.
Videofilmer och ett mindre antal artiklar kan tillkomma.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.