Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6

I delkursen orienterar sig studenten i forskningsfältet svenska som andraspråk och flerspråkighetsfältet. Såväl interkulturella synsätt som sociolingvistiska perspektiv diskuteras, och frågor om språk- samt migrations- och integrationspolitik belyses och sätts in i ett utbildningsperspektiv. Vidare diskuteras forskningsfältet i förhållande till organisation och innehåll i skolämnet Svenska som andraspråk.

I delkursen analyseras språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola. Skolan genomlyses med avseende på sin roll som språklig och kulturell mötesplats vilket sätts i relation till betydelsen av elevers språk- och kunskapsutveckling på modersmålet respektive ett andraspråk. Konsekvenserna av olika sätt att organisera verksamheten i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer utreds och relateras till begreppen likvärdig undervisning, socialt hållbar utveckling och interkulturalitet.

I delkursen möter studenterna också grundläggande begrepp och modeller inom såväl allmän- som ämnesdidaktik.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Delkursen innehåller obligatoriska handledningstillfällen.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

I delkursen behandlas skrivundervisning och förutsättningarna för att främja elevers skrivutveckling inom ämnet svenska som andraspråk. Delkursen behandlar likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt konsekvenser för undervisningen. Skrivdidaktiska teorier och modeller presenteras ur ett kritiskt perspektiv och de komplexiteter som uppstår på olika nivåer när elever skriver på ett andraspråk synliggörs. Under kursens gång granskas egenskaper hos de genrer och texttyper som är centrala för ämnet svenska som andraspråk samt hur texter anpassas till olika situationer och mottagare. Olika sätt att utforma stödstrukturer för skrivande diskuteras, liksom skrivandets betydelse för ett kritiskt samhällsdeltagande.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkursen innehåller varierande arbetsformer: föreläsningar, basgruppsarbete och workshops. Det ingår även ett obligatoriskt seminarium.

Examinationen består av två delar: en muntlig som avser lärandemål 2 och 4, samt en skriftlig salstentamen som avser lärandemål 1, 3 och 5.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Senaste upplagan. Lund: Studentlitteratur (26 s.)

Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur (kap. 2) (50 s.)

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (300 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (217 s.)

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Senaste upplagan. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1, 2, 3 och 16. (77 s.)

Jonsson, Rickard (2013). Inget tjafs och inget bråk - om skötsam svenskhet och ordningsstörande förortsslang. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Senaste upplagan. Lund: Studentlitteratur. (18 s.)

Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (red.) (2016). Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 1, 2, 4–6). (115 s.)

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2016). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. Senaste upplagan. Umeå: Fundo. (93 s.)

Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.Senaste upplagan. Lund: Studentlitteratur. (26 s.)

Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s. 13–75, 158–194, 236–267). (129 s.)

Wahlström, Ninni (2019). Didaktik – ett professionsbegrepp. Malmö: Gleerups. (184 s.)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk samt valbar skönlitterär bok tillkommer.

Apelgren, Britt-Mari & Holmberg, Per (2018). På spaning efter progression: En studie av textstruktur i gymnasieelevers uppsatser på svenska och engelska. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet. (35 s.)

Holmberg, Per (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I: Olofsson, Mikael (red.). Symposium 2009: Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag. (15 s.)

Holmberg, Per & Wirdenäs, Karolina (2010). Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. Språk & Stil NF 20, s. 105–131. (27 s.)

Ivanic, Roz (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education 18(3), s. 220–245. (25 s.)

Lindgren, Maria & Svensson, Gudrun (2015) (red.). Skrivande i skolan. Malmö: Gleerups Utbildning. (166 s.)

Myhill, Debra & Newman, Ruth (2016). Metatalk: Enabling metalinguistic discussion about writing, International Journal of Educational Research 80: s. 177–187. Tillgänglig via internet.

(11 s.)

Myndigheten för skolutveckling (2004). Del 1. Från skola för vuxna till vuxnas lärande. Stöd- och referensmaterial om vuxnas lärande. Tillgänglig från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. (32 s.)

Myndigheten för skolutveckling (2004). Del 2 Idé och inspiration i arbetet med vuxnas lärande. Stöd- och referensmaterial om vuxnas lärande. Tillgänglig från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. (100 s.)

Pettersson, Theresia (2018). Del 6: Utredande text. Modul inom Läslyftet: Utvecklande skrivundervisning. Tillgänglig via internet. (11 s.)

Sandgaard-Ekdahl, Hanna & Walldén, Robert (2022). ”Det fattas jättemycket”: Genreteoretiska perspektiv på vuxna andraspråkselevers argumenterande texter och responssamtal. Forskning om undervisning och lärande 10(2), s. 55–85. (30 s.)

Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Systematisk översikt 2018:01. Solna: Skolforskningsinstitutet. Tillgänglig via internet. (55 s.)

Strömquist, Siv (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. Senaste upplagan. Lund: Studentlitteratur. (180 s.)

Walldén, Robert (2017). Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel: ett funktionellt perspektiv. Forskning om undervisning & lärande 5(2), s. 100–120. Tillgänglig via internet. (21 s.)

Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur, s. 87–149. (70 s.)

Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Skriva med attityd. I: Olofsson, Mikael (red.). Symposium 2009: Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Stockholm: Stockholms universitetsförlag, s.164–175. (11 s.)

Wirdenäs, Karolina (2013). Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan. Språk & Stil 23, s. 59–84. Tillgänglig via internet. (26 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.