Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper om förutsättningar för bildundervisning. Kursen syftar även till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om skolan som social mötesplats där bildkommunikation utgör ett fokus samt om ungdomars bruk av sociala medier och dess betydelse för den egna identiteten. Utifrån detta sammanhang syftar kursen till förmåga att identifiera och didaktisera centrala frågor om att vara ung i skolan. Kursen syftar därutöver till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kunskap att framställa bilder relaterat till grund- och gymnasieskolans mål samt förmåga att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling.

Kursens huvudteman är att använda bild som kommunikation, att tillägna sig redskap att genomföra skolans uppdrag, att utmana och utveckla lärande med hjälp av medier och bildproduktion och att i analyserande arbetsformer uppnå kunskaper om styrdokumenten och hur dessa kan användas för bedömning.

Bearbetning av bildpedagogiska teorier sker genom läsning och bearbetning av litteratur som syftar till att hjälpa studenterna att se den verksamhet de kommer att möta. Nationella styrdokument problematiseras i gruppsamtal och dokumenteras och vidareutvecklas individuellt i textform. Vidare ges möjlighet för studenterna att utveckla kunskap om hur olika pedagogiska val har betydelse för elevernas utveckling av kommunikationsförmåga vad det gäller bilder. I det praktiska bildarbetet bearbetar studenterna pedagogiska dilemman. Under kursen diskuterar studenterna didaktiska frågor som uppkommer och redogör för dessa i examinationer. Vidare ges möjlighet för studenterna att genom en fältstudie i grupp utveckla kunskap om ungdomars uppväxtvillkor och relatera detta till aktuell forskning. I kursen ges exempel på hur grupprocesser utvecklar det egna lärandet. Inom kursen fördjupar sig studenterna i begreppet identitet genom litteratur, observationer, samtal och intervju med en ung människa rörande det visuellas betydelse för den egna identiteten.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av fältstudier, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av flera delar.

Studenten redovisar muntligt och visuellt bildämnets utveckling i en gruppuppgift som problematiserar bildämnets utveckling i relation till skolans bildundervisning, läroplansteori och samhällets visuella utveckling. Studenten redogör i en individuell skriftlig uppgift för ett visuellt arbetsområde utifrån didaktikens frågor; vem, vad, hur och varför. Studenten redogör för didaktiska överväganden och relaterar uppgiften till formulerade bedömningskriterier inom det valda arbetsområdet.

Studenten genomför i par en intervju med ungdomar vilket ska resultera i en digital produktion om sociala medier och ungas uppväxtvillkor. Resultatet redovisas i en tre-dimensionell produktion som ger förslag på och problematiserar ett visuellt läranderums utformning när det gäller fysisk utrustning och miljö.

Aagre, Willy: de Haas, Anne, Häggström, Cecilia, Lieberg, Mats & Mörch, Sven (2002). Nordiska tonårsrum. Vardagsliv och samhälle i det moderna. Lund: Studentlitteratur (235 s)

Bergstedt, Bosse & Lorentz, Hans (2006). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (272 s)

Friberg, Tora (red.) (2005). Speglingar av rum: om könskodade platser och sammanhang. Stockholm: Östlings Bokförlag Symposion

Hansson, Hasse: Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z (2006). Seendets språk – exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund: Studentlitteratur (s 9-82) (76 s)

Jönsson, Lena (2010). Elevers bilder av skolan. Malmö: Malmö Högskola (243 s)

Kvale, Steinar (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur (370 s)

Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2002). Ungdomsgrupper i teori och praktik. 2. (omarbetad och uppdaterad) uppl. Lund: Studentlitteratur (271 s)

Marner, Anders & Örtegren, Hans (2005). Bildämnet i en kulturskola för alla. Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003: nuläge och framåtblickar (s 135-152) (17s)

Skolverket Lgr 11 Ämnet Bild

Welwert, Gunnilla (2009). Bilden påminner mig om mig själv. Licentiatavhandling Malmö Högskola: Malmö 2009 (157 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.