Grundläggande behörighet samt EnB, ShA.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om bildundervisningens förutsättningar ur ett samtida och historiskt perspektiv. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla sin bilddidaktiska kompetens. Studenten ska även utveckla kunskaper om och färdigheter i gestaltande arbete som ett medium för berättande.
Kursen ger en introduktion till bildundervisningens förutsättningar i skolan idag samt dess utveckling historiskt sett. Analogt och digitalt bildarbete tränas med berättande som syfte. Kursen ger också en introduktion till etnografiska metoder. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna (mål 4, 5) initierar utvecklandet av ett bildmetodiskt språk i responssyfte. Detta tränas genom att formulera sig kring bildundervisning samt egen och andras bildproduktion med stöd av grundläggande bildbegrepp.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för bildundervisningens förutsättningar och utveckling över tid
- gestalta och problematisera lärandemiljöer för bildundervisning
- genomföra en etnografiskt inspirerad studie och kommunicera resultatet i gestaltande form
- samtala kring bilder i responssyfte med stöd av grundläggande bildanalytiska och färgteoretiska begrepp
- diskutera och exemplifiera hur valda delar av kursens innehåll skulle kunna omsättas i undervisning, med didaktikens centrala frågor - vem, vad, hur och varför - och bildämnets styrdokument som grund
- skriva en text av akademisk karaktär
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare.
Kursen examineras i tre delar:
Del ett examineras i form av en digital berättelse samt muntlig respons på medstudents arbete (mål 3, 4). Del två examineras i form av en gestaltning samt muntlig reception (mål 2, 4). Del tre examineras i form av en text (mål 1, 5, 6).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Bergstedt, Bosse & Lorentz, Hans (2006). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (272 s.)
Fors, Vaike & Bäckström, Åsa (2015). Visuella metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (181 s.)
Hansson, Hasse: Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z (2006). Seendets språk – exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund: Studentlitteratur (76 s: 9-82)
Häggström, Margaretha; Örtegren, Hans (2017) Visuell kunskap för multimodalt lärande. Studentlitteratur AB (217 s)
Jönsson, Lena (2010). Elevers bilder av skolan. Malmö: Malmö Högskola (243 s.)
Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (243 s.)
Skolverket Lgr 11 Ämnet Bild
Strömquist, Siv (2014). Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 7 uppl., Malmö: Gleerup (272 s.)
Svenska skrivregler. 3., [utök.] utg. (2008). Stockholm: Liber (264 s.)
Thavenius, Jan (2005) Om den radikala estetiken,
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2005/nr-1/jan-thavenius---om-den-radikala-estetiken.pdf
Åsén, Gunnar (2017) Bildundervisning och lärande genom bilder. Liber (200s)
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).