Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: BL207C Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om hur identitet och kultur kan studeras och förstås. Kursen syftar också till att studenten ska fördjupa sin bilddidaktiska kompetens med fokus på bedömning. Studenten ska också vidareutveckla kunskaper om och färdigheter i gestaltande arbete som ett medium för berättande och som utforskande metod.

Kursen ger en introduktion till hur identitet och kultur kan studeras och förstås inom ramen för en bildämneskontext. Observation som metod, digital dokumentation och bildredigering tränas, såväl som traditionella konstnärliga tekniker. Som en del i detta ges även en historisk översikt över bildkonstens utveckling. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna (mål 4, 5, 6) tränar det bildmetodiska språket med fokus på bedömning. Stor vikt läggs vid att studenten ska kunna företräda bildämnet och kommunicera om bild och lärande med elever, vårdnadshavare och andra aktörer i en skolkontext.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare.

Kursen examineras i två delar. Första delen examineras muntligen vid ett seminarium (mål 6). Andra delen examineras muntligen samt genom en bild- och textportfolio (mål 1, 2, 3, 4, 5).

Ambjörnsson, Fanny (2011). Rosa: den farliga färgen. Stockholm: Ordfront (264 s.)

Burman, Greta (2011). Konsten i historien. Johanneshov: TPB (192 s.)

Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2012). Möten med bilder: att tolka visuella uttryck. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, sid. 51-78 (kap. 3, 4, 5, 6, totalt 104 s.)

Fornäs, Johan (2012). Kultur. Malmö: Liber (112 s.)

Freeland, Cynthia A. (2006). Konstteori: en introduktion. Stockholm: Raster (204 s.)

Hetland, Lois (2013). Studio thinking 2: the real benefits of visual arts education. 2. ed. (164 s.)

Hall, Stuart (red.) (2003). Representations and signifying practices. London: Sage Publications (kap. 2, totalt 75 s.)

Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. 2. uppl. Malmö: Gleerup. (224 s.)

Lindström, Lars (2011). Portföljmetodik i estetiska ämnen. I: Lindström, Lars & Lindberg, Viveka (red.) Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag, s. 159-192.

Lärarnas Riksförbund (2015). Det öppna klassrummet. Lathund för ett normkritiskt arbetssätt.

Nordberg, J. (2015). De förklädda flickorna i Kabul. Stockholm: Bonnier (368 s.)

Smith, Keri. (2008). How to be an explorer of the world: portable life museum. 1st ed. New York: Perigee (204 s.)

Strömquist, Liv (2014). Kunskapens frukt. Stockholm: Ordfront Galago, sid. 31-55.

Kortare artiklar kan tillkomma.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).