Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: BL214C Bild och lärande: Ungdomar och bilder (genomgången)

Kursens syfte är att studenten ska utveckla kunskaper om och färdigheter i hur visuella kulturer och kommunikation kan studeras och förstås. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla sin didaktiska och bilddidaktiska kompetens. Dessutom ska studenten utveckla kunskaper om och färdigheter i gestaltande arbete som utforskande metod.

Kursen ger en introduktion till hur visuella kulturer och kommunikation kan studeras och förstås. Analoga och digitala tekniker, samt kombinationer av dessa, används i arbetet med gestaltning som utforskande metod. Bildanalys introduceras och praktiseras. Även digital bildredigering tränas. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna på 3 hp har fokus på lärandeteori (mål 1) vilket också vidareutvecklas ämnesdidaktiskt (mål 2). Vidare tränas det ämnesdidaktiska språket med fokus på verbalisering och värdering av progression i gestaltande arbetsprocesser (mål 3) samt bildanalys (mål 5). Blogg används i kursen som en variant av portfoliometodik.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare.

Kursen examineras genom två prov:

Prov 1. Seminarium och blogg (Seminar and Blogg) 7,5 hp. Examineras i två delar: seminarium och blogg (mål 1, 2) samt blogg (mål 3).

Prov 2. Fotografisk bildsvit och skriftlig reflektion (A Series of Photographic Images and a Written Reflection) 7,5 hp.

Examinerar lärandemål 4, 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Biesta, G. (2004). ’Mind the gap!’ Communication and Educational Relation. In Bingham, C. & Sidorkin A. M. (eds.) No Education Without Relation. New York: Peter Lang Publishing Inc., s. 11-22.

Dahlgren, Anna (2013). Ett medium för visuell bildning: kulturhistoriska perspektiv på fotoalbum 1850-1950. Göteborg: Makadam förlag. (359 s.)

Edström, Ann-Mari (2006). Att forska om lärande i konst. Pedagogisk forskning i Sverige, 11(3), s. 195-213.

Eisner, Elliot W. (1974/1980). Bildämnets mytologi. Bild i skolan, 1980:1/2, s. 26-31.

Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2012). Möten med bilder: att tolka visuella uttryck. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, kap. 1, 2, 8 (totalt 51 s.).

Hetland, Lois et al (2013). Studio thinking 2: the real benefits of visual arts education. 2. ed., kap. 1 (14 s.).

Jansson, André (2009). Kommunikation. Stockholm: Liber, s. 7-27, 39-57, 73-98.

Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. Stockholm: Natur & Kultur, s. 1-63.

Lidchi, Henrietta, (2003). The poetics and the politics of exhibiting other cultures. I: Hall, Stuart (red.) Representation: cultural representations and signifying practices. London: Sage, kap. 3 (71 s.).

Lindström, Lars (2007). Kan kreativitet läras ut? En bildpedagogisk översikt. Educare, 2007:1, s. 7-33.

Lärarförbundet (2015). Det öppna klassrummet. Lathund för ett normkritiskt arbetssätt. (32 s.) Tillgänglig via internet.

Sturken, Marita & Cartwright, Lisa (2018). Practices of looking: an introduction to visual culture, Third edition, Oxford University Press, New York. Kap. 1, 2, 4 (85 s.)

Säljö, Roger (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I: Selander, Staffan (red.). Kobran, nallen och majjen: tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (19 s.)

Audiovisuellt material samt kortare texter på temat visuella kulturer och metoder tillkommer

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).