Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla förståelsen för konst, arkitektur, design med det offentliga rummet som utgångspunkt. Kursen syftar också till att studenten ska fördjupa sin bilddidaktiska kompetens med fokus på samverkan och forskningsförankring. Studenten ska också fördjupa sina kunskaper om och färdigheter i gestaltande arbete som utforskande metod.
Konst, arkitektur och design studeras med utgångspunkt i ’det offentliga rummet’. Kulturstudier (cultural studies) utgör kursens huvudsakliga teoretiska ram. I kursen utvecklas det gestaltande arbetet med fokus på tredimensionella tekniker. Design, konst och arkitektur behandlas integrerat, och ett designprojekt planeras och genomförs från idé till färdig prototyp. Användandet av gestaltande metod fördjupar metodkunskaperna från tidigare kurser och ger en bilddidaktisk forskningsförankring. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna fokuserar samverkan och forskningsförankring (mål 5, 6, 7, 8): Bildundervisning sätts i ett större sammanhang dels i förhållande till andra estetiska lärprocesser (mål 5), dels i samverkan med lokala konstinstitutioner (mål 6). Vidare analyseras bildämnets diskursiva konstruktion och dess konsekvenser för elevens lärande (mål 7). Kursens innehåll tillämpas bildmetodiskt (mål 5, 6, 8).
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera och problematisera innebörder av ’det offentliga rummet’ med utgångspunkt i kulturstudier (cultural studies)
- använda gestaltande metod för att utforska aspekter av konst, arkitektur och design med ’det offentliga rummet’ som utgångspunkt
- använda tredimensionella tekniker för gestaltande arbete
- planera, genomföra och redovisa ett strukturerat designprojekt från idé till färdig prototyp samt analysera och värdera processen
- problematisera och exemplifiera innebörden av begreppen ’språkutveckling’ och ’första- och andraspråksperspektiv’ inom ramen för estetiska lärprocesser i allmänhet och bildundervisning i synnerhet
- utforma en planering för ett pedagogiskt samarbete mellan en lokal konstinstitution och bildämnet med valfri aspekt av kursens innehåll som grund
- analysera och problematisera hur bildämnespraktik konstrueras diskursivt genom läromedel, styrdokument och undervisning samt vilken betydelse detta kan ha för elevers lärande i en kulturellt heterogen skola
- utforma en bilddidaktisk webbresurs med grund i normkritisk analys
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare.
Prov 1: Text och gestaltning (Written and Aesthetic Production) 12 hp. Examinerar mål 1, 2.
Prov 2: Seminarium samt portfolio (Seminar and Portfolio) 6 hp. Examinerar mål 3, 4, 5.
Prov 3: Webbresurs (Web Resource) 6 hp. Examinerar mål 6, 7, 8.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga prov.
Fors, Vaike & Bäckström, Åsa (2015). Visuella metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (181 s.)
Foucault, Michel (1994/2008). Diskursernas kamp. Stockholm: Brutus Östlings förlag Sid. 249-259 (kapitlet Andra rum).
Gympel, Jan & Ahlström Koch, Katrin (1998). Arkitekturens historia: från antiken till våra dagar. Köln: Könemann (119 s.)
Hetland, Lois et al (2013). Studio thinking 2: the real benefits of visual arts education. New York: Columbia University (164 s.)
Illeris, Helene (2012). Interrogations: Art, art education and environmental sustainability, International Journal of Education Through Art, 8:3, s. 221-237.
Lärarnas Riksförbund (2015). Det öppna klassrummet. Lathund för ett normkritiskt arbetssätt. http://www.lr.se/opinionpaverkan/nyheter/nyheteryrkesverksammedlem/nybroschyrhjalperdigattarbetanormkritiskt.5.613c01514ec1ef308e3eace.html
Jönsson, Anders (2009). Lärande bedömning Lund: Gleerups (140 s.)
Jönsson, Dan (2012). Estetisk rensning: bildstrider i 2000-talets Sverige. Stockholm: 10tal/Pomona (140 s.)
Kocur, Zoya (red.) (2011). Global visual cultures: an anthology. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell (Urval)
Lindgren, Simon (2015). Ungdomskulturer. 2 uppl. Malmö: Gleerups (Urval)
Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009). Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (Urval)
Lindström, Lars (2011). Portföljmetodik i estetiska ämnen. I Lindström, Lars & Lindberg, Viveka (red.) Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag, s. 159-192.
Longhurst, Brian (red.) (2008). Introducing cultural studies. 2. ed. Harlow, England: Pearson/Longman (347 s.)
Smith, Keri. (2008). How to be an explorer of the world: portable life museum. 1st ed. New York: Perigee (204 s.)
Sommar, Ingrid & Helgeson, Susanne (2012). Köp dig fri! Malmö: Bokförlaget Arena (199 s.)
Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken, Utbildning & demokrati, 14(1), sid. 11-33
http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tidskriften/2005/Nr%201_2005_pdf/Thavenius.pdf
Självständigt urval av litteratur tillkommer.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).