Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper och medvetenhet om lärande, språkutveckling och språkundervisning i ett 7-9- eller ett gymnasieperspektiv samt om villkor och faktorer som påverkar lärande, språkundervisning och språkutveckling i och utanför skolan.
Kursen ger en grundläggande orientering om olika lärande- och språkutvecklingsteorier. Den tar även upp några pedagogiska inriktningar och deras syn på lärande och undervisning. Barns och ungdomars livsvillkor och det sociala sammanhangets och interaktionens betydelse för lärande och språkutveckling betonas i kursen liksom frågor om hur man kan organisera lärande och språkundervisning så att olika elevers behov tillgodoses. Kursen behandlar såväl individuella som sociala och kulturella faktorers betydelse för lärande och undervisning, inklusive faktorer som etnicitet, genus och klass. Vidare behandlas de styrdokument som gäller lärande och ämnet engelska för årskurserna 7-9 respektive gymnasiet samt förhållandet mellan styrdokumenten och den gemensamma europeiska referensramen för språk. I kursen behandlas också förhållandet mellan teori och undervisning/lärande och ges en bakgrund till olika språkutvecklingsmetoder. Dessutom behandlas hur bedömning och informations- och kommunikationsteknik kan fungera som en del av språkundervisningen och elevers lärande.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för olika centrala begrepp, teorier och pedagogiska riktningar gällande lärande och språkutveckling samt beskriva interaktionens och det sociala samspelets betydelse för språkutveckling och för skapandet av gynnsamma lärandemiljöer
- beskriva samband mellan barns och ungdomars olika livsvillkor och lärandesituation i förhållande till skolans språkundervisning och faktorer som etnicitet, genus och klass
- redogöra för hur barns och ungdomars språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt kunna exemplifiera hur skönlitteratur, andra texter och estetiska uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling
- analysera och kritiskt värdera de styrdokument som gäller för skolans språkundervisning för årskurserna 7-9 respektive gymnasiet
- beskriva och kritiskt värdera hur informations- och kommunikationsteknik kan fungera som en del av undervisningen i och lärandet av engelska i årskurserna 7-9 samt gymnasiet
- planera ett tematiskt arbete som bygger på språkutvecklande principer och användning av åldersadekvata texttyper och genrer, inbegriper bedömningsformer, digitala verktyg och estetiska uttrycksformer samt utgår från en kommunikativ språksyn och olika elevers intressen och behov
- redogöra för och ge exempel på hur elevers språkförmåga kan bedömas formativt såväl som summativt och i enlighet med styrdokumenten.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i kollaborativa grupper. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.
Examinationen består av att studenten i en muntlig grupptentamen redovisar sin kunskap om och förståelse av lärande och språkutveckling, och vad faktorer som etnicitet, genus och klass betyder i sammanhanget. Därefter återkommer dessa innehållsområden i en individuell skriftlig tentamen. Bedömningen sker också genom gruppvis planering och presentation av ett temaarbete.
Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstart.
Cameron, Deborah (2005). Language, gender, and sexuality: Current issues and new directions. I: //Applied Linguistics// 26/4 (s 482-502) (20 s)
//Common European Framework of Reference for Languages. Learning, teaching, Assessment//. Tillgänglig på http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/CADRE_EN.asp. (ca 60 s)
European Commission. //European Portfolio for Student Teachers of Languages. A reflection tool for language teacher education//.
Harmer, Jeremy (2007). //The practice of English language teaching//. senaste uppl. Harlow: Pearson Education (ca 250 s)
Lightbown, Patsy & Spada, Nina (2006). //How Languages Are Learned//. 3:e uppl. Oxford: Oxford University Press (233 s)
Lundahl, Bo (2012). //Engelsk språkdidaktik. Texter, kommunikation, språkutveckling. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur (i urval, ca 250 s)
Myndigheten för skolutveckling (2005). //Kön och skolframgång, tolkningar och perspektiv//. Tillgänglig på http://www.skolverket.se (80 s)
OECD (2010). //Gender brief//. Tillgänglig på http://www.oecd.org/dataoecd/23/31/44720649.pdf (35 s)
OECD (2010). //A Family Affair: Intergenerational Social Mobility across OECD Countries//. Tillgänglig på http://www.oecd.org/dataoecd/2/7/45002641.pdf
(20 s)
Skolverket (2005). //Elever med utländsk bakgrund. En sammanfattande bild//. (24 s)
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Skolverket och Fritzes.
Utbildningsdepartementet. //Lgr 11 och Lgy 11//. Tillgänglig på http://www.skolverket.se
Artklar om informations- och kommunikationsteknik.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.