Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: EN406C Engelska och lärande: Språk, text och kultur (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper och medvetenhet om lärande, språkutveckling, språkundervisning och bedömning i ett 7-9- eller ett gymnasieperspektiv samt om villkor och faktorer som påverkar lärande, språkundervisning, språkutveckling och bedömning i och utanför skolan.

Kursen ger en grundläggande orientering om olika lärande- och språkutvecklingsteorier. Den tar även upp några pedagogiska inriktningar och deras syn på lärande och undervisning. Interaktionens betydelse för lärande och språkutveckling betonas i kursen liksom frågor om hur man kan organisera lärande och språkundervisning så att olika elevers behov tillgodoses. Kursen behandlar såväl individuella som sociala och kulturella faktorers betydelse för lärande och undervisning. Vidare behandlas ordinlärningens, språkförmågornas och olika uttrycksformers betydelse för språk- och kunskapsutveckling, likaså de styrdokument som gäller ämnet engelska för årskurserna 7-9 respektive gymnasiet samt förhållandet mellan styrdokumenten och den gemensamma europeiska referensramen för språk. Vidare behandlas den roll som IKT, ordinlärning, samtal, läsning och skrivande spelar för elevers språkutveckling. Dessutom behandlas bedömning ur olika perspektiv: syften, grundläggande begrepp samt regler och anvisningar gällande bedömning, dokumentation och betygssättning samt bedömning av elevtexter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i kollaborativa grupper. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

Prov 1: Reflektionsportfolio (Reflection Portfolio), 7,5 hp

I detta prov examineras lärandemål 1–4. I reflektionsportfolion visar studenten genom en individuellt skriven text sin förståelse av språkutveckling, centrala begrepp knutna därtill, faktorer som påverkar språk- och kunskapsutveckling, olika språkförmågors och texters betydelse för språkutveckling samt skolans styrdokument för engelska.

Prov 2 Skriftligt prov (Written exam), 4,5 hp

Examinationen består av en individuell skriftlig tentamen som examinerar lärandemål 5–6. Provet består av följande delar: a) grundläggande bedömningsbegrepp; b) teoretiska perspektiv på bedömning; c) regler och anvisningar för bedömning, dokumentation och betygssättning i åk 7–9 eller gymnasiet; d) bedömning av elevtexter

Prov 3 Temaarbete (Thematic Work), 3 hp

I detta prov examineras lärandemål 7. Här redovisas muntligt ett grupparbete som bygger på planeringen av ett tematiskt arbete för 7–9 eller gymnasiet där olika sätt att bedöma processen såväl som utfallet används. Temaarbetet inbegriper olika uttrycksformer och är förankrat i skolans styrdokument. Vidare bygger det på språkutvecklande principer och medveten bedömningspraktik.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Burns, Anne & Richards, Jack C. (red.) (2012). The Cambridge guide to pedagogy and practice in second language teaching. Cambridge: Cambridge University Press. 298 s.

Common European Framework of Reference for Languages. Learning, teaching, Assessment. Tillgänglig på http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/CADRE_EN.asp. (ca 60 s)

Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur. (211 s.)

Leung, Constant & Mohan Bernard (2004). ‘Teacher formative assessment and talk in classroom contexts: Assessment as discourse and assessment of discourse’, Language testing, vol. 21, no. 2, pp. 335–359.

Lightbown, Patsy & Spada, Nina (2012). How Languages Are Learned. 4:e uppl. Oxford: Oxford University Press. (256 s)

Lundahl, Bo (2012). Engelsk språkdidaktik. Texter, kommunikation, språkutveckling. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. (i urval, ca 250 s)

Parr; Judy & Timperley; Helen (2010). Feedback to writing, assessment for teaching and learning and student progress. Assessing Writing, 15, 68–85.

Shepard, L. A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, 4-14.

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Skolverket och Fritzes.

Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Skolverkets allmänna råd. Fritzes och Skolverket. (44 s.)

Skolverket (2012). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Skolverkets allmänna råd. Fritzes och Skolverket. (45 s.)

Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i engelska, Skolverket och Fritzes. (38 s.)

Skolverket (2012). Betygsskalan och betygen B och D – en handledning. Fritzes och Skolverket. (18 s.)

Skolverket (2013). Sambedömning i skolan- exempel och forskning. Fritzes och Skolverket. (26 s.)

Dessutom tillkommer artiklar och medietexter motsvarande ca 200 sidor.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).