Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204C Globala utmaningar i en ämneskontext (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om det engelska språksystemet med fokus på ljudsystem och ordbildning. De ska också tillägna sig både praktisk och teoretisk kunskap om hur korpusar kan användasför att belysa olika språkliga frågeställningar av relevans for det engelska klassrummet. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska fördjupa sin förståelse av det engelska språket genom fokus på grammatiken som process i samtal, läsning och skrivande och den roll grammatik, språklig medvetenhet och återkoppling kan spela i språkinlärning och språkundervisning.
Kursen är uppdelad på två delkurser: Engelskans byggstenar och Språkanalys och språklig medvetenhet. De båda delkurserna läses parallellt under 10 veckor.
Delkurs 1 Engelskans byggstenar: Ljud och ord (7,5 hp.)
The Building Blocks of English: Sounds and Words
Delkursen behandlar engelskans fonetik och fonologi (ljudsystem) och morfologi (ordbildning). Genom språkstudiet, som både har ett praktiskt och ett teoretiskt ändamål, ges studenterna möjlighet att skaffa sig kunskap om relevanta begrepp och strukturer i det engelska språket. En viktig del av kursen är att studenten lär sig använda olika korpusar för att söka svar på språkliga problemställningar som kan aktualiseras inom/med relevans för språkundervisningen (såsom förhållandet mellan tal- och skriftspråket, mellan lexikonet och grammatiken), för att studera språklig variation i vid bemärkelse, och att bygga in korpusundersökningar i sin egen undervisning för den relevanta åldersgruppen.
Delkurs 2: Språkanalys och språklig medvetenhet (7,5 hp)
Language Analysis and Language Awareness
Delkursens fokus ligger på språkanalys av texter från olika genrer, inklusive elevtexter samt på vilken roll elevers språkliga medvetenhet respektive lärares återkoppling och metaspråkliga kommentarer kan spela för elevers språkutveckling. Genom en mindre skolbaserad undersökning fokuseras också elevers språkliga medvetenhet.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Delkurs 1 Engelskans byggstenar: Ljud och ord (7,5 hp)
The Building Blocks of English: Sounds and Words
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- förklara, analysera och problematisera grundläggande språkliga begrepp och strukturer i engelskan med fokus på form och funktion inom fonetik och fonologi samt morfologi
- använda en korpus för att studera språkanvändning och språklig variation i ett skolsammanhang.
Delkurs 2: Språkanalys och språklig medvetenhet, 7,5 hp
Language Analysis and Language Awareness
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- visa sin egen språkliga medvetenhet genom att beskriva, analysera och kritiskt värdera texter från olika genrer, inklusive elevtexter, med stöd av språkvetenskapliga begrepp
- sammanfatta, analysera och kritiskt värdera vetenskapliga studier om språklig medvetenhet, språklig korrektion och andra återkopplingstekniker som utgångspunkt för egna ställningstaganden
- planera, genomföra, analysera och muntligt redogöra för resultatet av en mindre undersökning inriktad mot elevers språkliga medvetenhet.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i grupp.
Delkurs 1 Engelskans byggstenar: Ljud och ord (7,5 hp.)
The Building Blocks of English: Sounds and Words
Delkursen examineras på följande sätt:
I examinationen ingår en skriftlig uppgift avseende fonetik och fonologi samt morfologi. Vidare ingår en muntlig gruppresentation där studenten, med utgångspunkt från relevanta teorier om språkliga strukturer och begrepp inom fonetik, fonologi, morfologi eller syntax och en egen korpusundersökning, redovisar hur en frågeställning rörande språkanvändning eller språkvariation kan belysas genom korpusarbete i ett klassrum för relevant åldersgrupp (7-9 eller gy).
Delkurs 2: Språkanalys och språklig medvetenhet (7,5 hp)
Language Analysis and Language Awareness
Examinationen består av tre delar. Den första delen utgörs av en muntlig tentamen där studenten individuellt eller i samarbete med en annan student analyserar en vetenskaplig studie om språklig medvetenhet eller gensvar. Den andra delen utgörs av en individuell skriftlig tentamen där studenten använder språkvetenskaplig terminologi för att analysera olika slags texter, bl.a. elevtexter. Den tredje delen av examinationen utgörs av en muntlig tentamen där studenten individuellt redovisar resultatet av en undersökning som fokuserar språklig medvetenhet.
Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.
Hela kursen
Delkurs 1 Engelskans byggstenar: Ljud och ord (7,5 hp.)
The Building Blocks of English: Sounds and Words
Berry, Roger. 2010. Terminology in English language teaching: nature and use. Berne: Peter Lang. (s 240-244) (4 s) [E-bok: http://site.ebrary.com.proxy.mah.se/lib/malmoe/docDetail.action]//
Biber, Douglas & Reppen, Randi (2002). What does frequency have to do with grammar teaching? Studies in Second Language Acquisition. 2472, (s 199-208) (9 s)
Eppler Duran, Eva & Ozón, Gabriel. 2013. English words and sentences: An introduction. Cambridge: Cambridge University press. (s 1-80) (80 s)
Gaviolai, Laura & Aston, Guy (2001). Enriching reality: Language corpora in language pedagogy. ELT Journal: 55, (s 238-246) (8 s)
Lundahl, Bo. 2012. Engelsk språkdidaktik: Texter, kommunikation, språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. (s 55-61) (7 s)
Rogersson-Revell, Pamela (2011). English phonology and pronunciation teaching. Continuum (352 s)
Taylor, Lynda & Barker Fiona (2008). Using Corpora for Language Assessment. In Shohamy, E. and N.H: Hornberger (eds.). Encyclopedia of Language and Education. 2nd edition. Volume 7: Language Testing and Assessment, (s 241-254) (13 s)
Referenslitteratur:
Longman Dictionary of Pronunciation, senaste upplaga
eller
Cambridge Dictionaries Online (http:dictionary.cambridge.org/help/phonetics.html)
Lindquist, Hans. 2009. Corpus linguistics and the description of English. Edinburgh: Edinburgh University Press. (240 s)
Delkurs 2: Språkanalys och språklig medvetenhet (7,5 hp)
Language Analysis and Language Awareness
Bruton, Anthony (2009). Improving accuracy is not the only reason for writing, and even if it were … System. 37, 600–613.
Ellis, Rod (2008). A typology of written corrective feedback types. ELT Journal. 63/2, 97–107.
Hyland, Ken and Hyland, Fiona (2006). Feedback on second language students’ writing. Language Teaching. 39, 83–101.
Eva Lindgren & Kirk P.H. Sullivan (2010). Stimulated recall as a trigger for increasing noticing and language awareness in the L2 writing classroom: A case study of two young female writers. Language Awareness.12/3-4, 172–186.
Lyster, Roy, Saito, Kazuya and Sato, Masatoshi (2013). Oral corrective feedback in second language classrooms. Language Teaching. 46.1, 1–40.
Mackey, Alison (2006). Feedback, noticing and instructed second language learning. Applied Linguistics. 27/3, 405–430.
McDonough, Kim (2005). Identifying the impact of negative feedback and learners’ responses on ESL question development. SSLA. 27. 79–103.
Sato, Masatoshi and Ballinger, Susan (2012). Raising language awareness in peer interaction: a cross-context. Cross-methodology examination. Language Awareness. 21/1–2 , 157–179.
Spada, Nina (2011). Beyond form-focused instruction: Reflections on past, present and future research. Language Teaching. 44.2, 225–236.
Svalberg Agneta M-L. (2007). Language awareness and language learning. Language Teaching. 40, 287–308.
Truscott, John and Hsu, Angela Yi-ping (2008). Error correction, revision, and learning. Journal of Second Language Writing. 17, 292–305.
Tillkommer elev- och läromedelstexter samt exempel på hur språklig medevetenhet kan undersökas.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.