Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om och förståelse för omsorg och fostran i ett barn- och mångfaldsperspektiv. Studenterna ska vidare utveckla förståelse för omsorg, fostran och lärande i förhållande till barns delaktighet och aktörskap, samt förskollärares ansvar att skapa goda förutsättningar för trygghet, närvaro och välbefinnande i relationer mellan barn, och mellan barn och vuxna. Vidare syftar kursen till att studenterna ska förstå och problematisera betydelsen av förskolans samarbete med föräldrar eller vårdnadshavare.

Kursens huvudteman är omsorg, fostran och samarbete i ett barn- och mångfaldsperspektiv. Dessa behandlas och problematiseras som centrala kompetens- och ansvarsområden i förskollärarens uppdrag. Omsorg, fostran och barns välbefinnande studeras vidare i förhållande till barns perspektiv, delaktighet och aktörskap.

Inom kursen bearbetar och analyserar studenterna frågor som rör förmågan att utveckla och upprätthålla ett konstruktivt samarbete med föräldrar/vårdnadshavare. Särskilt fokus läggs på förskollärarens ansvar och professionella kompetens vad gäller barns och föräldrars/vårdnadshavares första möten med förskola, samt dokumentation och utvärdering av dessa.

Inom kursen använder och analyserar studenterna särskilt teorier om omsorg, fostran och samarbete i förskola, och i förhållande till förskolans uppdrag. För kursen relevanta retoriska modeller och begrepp används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Första delen utgörs av en presentation i grupp vari ett barns och dess föräldrars/vårdnadshavares första möten med förskola/förskoleklass konstrueras, gestaltas och presenteras av studenten. I den andra delen visar studenten i en skriftlig presentation sin förståelse för förskollärarens ansvar och betydelsen av förhållningssätt och bemötande för barns välbefinnande och hälsa i förskola. Texten bygger på och använder relevanta teorier och tidigare forskning, och ska utmynna i konkreta förslag på dokumentation och utvärdering av familjens första möten med förskolan. Studenterna ger en kollegial respons på andra studenters arbeten (5 hp).

Kursens andra prov utgörs av en individuell hemtentamen i vilken studenternas kunskaper prövas rörande kursens samtliga mål (10hp).

För att erhålla betyget Väl godkänd för hela kursen ska en övervägande del av examinationerna bedömas som Väl godkänd.

Arnesson Eriksson, Marie (2010). En bra start – om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag (157 s).

Bozarslan, Aycan (2010). Möten med mångfald: förskolan som arena för integration. Stockholm: Liber (128 s).

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet (130 s). http:gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf

Fennefoss, A.T. & Jansen, K.E. (2009). Småbarnspedagogik och praktikberättelser. Pedagogisk dokumentation i förskolan. Lund: Gleerups (115 s).

Gustafsson, Lars H. (2010) Växa – inte lyda. Stockholm: Nordstedts förlag (273 s).

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande - några perspektiv. Stockholm: Liber (280 s, valda delar).

Løkken, Gunvor; Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (2005). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber (270 s).

Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor: Pedagogisk dokumentation – DVD BOK. Stockholm: Stockholms universitets förlag (134 s).

Öhman, Margareta (2008).

Hissad och dissad - om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (240 s).

Till denna lista tillkommer valbar litteratur.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning och inför planering av kommande kursomgångar.