Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO213A Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i förskollärarexamen.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om barns språkutveckling samt om olika språkliga och kommunikativa uttrycksformer och hur dessa lägger en grund för barns läs-, skriv- och identitetsutveckling.
Kursen behandlar barns språkutveckling och det tidiga läsandet och skrivandet utifrån ett första- och ett andraspråksperspektiv, samt förskollärarens ansvar när det gäller att stödja denna utveckling. En av kursens bärande tankar är att språkande och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll. Studentens egen utveckling när det gäller att läsa, berätta och leda samtal bildar utgångspunkt för reflektion kring hur miljöer för språkutveckling kan skapas. Kommunikation genom varierade uttrycksformer, kring innehåll som hämtas från barns frågor, intressen och behov, behandlas. Kursen tar upp sociala, språkliga och intersektionellt betingade mönsters betydelse för pedagogens didaktiska val av innehåll och arbetsformer.
I kursen förväntas studenten relatera sina egna erfarenheter inom förskolans verksamhet till kursens centrala innehåll. Inom ramen för akademisk literacy läggs i denna kurs särskild betoning på vetenskaplig analys.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för ämneskunskaper inom literacy i förhållande till barns första- och andraspråksutveckling
- diskutera normers betydelse för barns språkutveckling, lek och lärande i en undervisande förskolekontext
- analysera literacyhändelser i förskolan
- problematisera didaktiska vals betydelse för hur literacypraktiken och miljön för språkutveckling kan utvecklas, i samband med högläsning, berättande och samtal med barn i förskolan
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, workshops, föreläsningar och filmade inslag. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande i mötet med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten.
Prov 1: Skriftlig examination (Written Examination), 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-3.
Prov 2: Muntlig examination (Oral Examination) 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För betyget Väl godkänt på hel kurs krävs betyget Väl godkänt på prov 1.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (41 s)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (296 s)
Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (264 s)
Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (160 s)
Haggerty, Maggie (2010). ”Exploring curriculum implications of multimodal literacy in a New Zealand early childhood setting”, European Early Childhood Education Research Journal. Vol. 18, no. 3, September 2010, pp. 177-189. (12 s)
Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red) (2019). Digitalisering i förskolan. På vetenskaplig grund. Stockholm: Natur och Kultur (s. 21-83, 260-299, 323-344) (122 s)?
Kultti, Anne (2016). Flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett annat språk. Stockholm: Liber (131 s)?
Läroplan för förskolan: Lpfö 18 (2018). Stockholm: Skolverket (tillgänglig på internet) (20 s)
Norling, Martina & Magnusson, Maria (2019). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Stockholm: Liber (177 s )
Delar av följande avhandlingar läses i samråd med handledare:
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet (tillgänglig på internet) (248 s)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet (tillgänglig på internet) (200 s)
Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken och meningsskapande i förskola: Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping (tillgänglig på internet) (111 s)
Skönlitteratur tillkommer vid kursstart.
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).