Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO218A Barndom och lärande: Förskolebarnets utveckling och lärande (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i förskollärarexamen.
Kursen syftar till att studenten utifrån tidigare erfarenheter av arbete i förskola ska utveckla grundläggande kunskaper om omsorg och fostran ur ett mångfaldsperspektiv, och i förhållande till barns delaktighet och aktörskap. Vidare ska studenten utveckla förståelse för förskollärarens ansvar att skapa goda förutsättningar för trygghet, närvaro och välbefinnande i relationer mellan barn, samt mellan barn och vuxna. Slutligen ska studenten efter avslutad kurs ha förmåga att problematisera betydelsen av förskolans samarbete med föräldrar/vårdnadshavare.
Kursens huvudteman är omsorg, fostran och samarbete ur ett mångfaldsperspektiv. Dessa teman behandlas och problematiseras som centrala kompetens- och ansvarsområden i förskolans och förskollärarens uppdrag. Inom kursen använder och diskuterar studenten särskilt teorier om barns perspektiv, delaktighet och aktörskap, vilka sätts i relation till uppdragen. Även frågor som rör förmågan att utveckla och upprätthålla ett konstruktivt samarbete med föräldrar/vårdnadshavare bearbetas.
I kursen förväntas studenten relatera sina egna erfarenheter inom förskolans verksamhet till kursens centrala innehåll. Inom ramen för akademisk literacy läggs i denna kurs särskild betoning på kamratrespons.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för teorier och aktuell forskning om omsorg, fostran och barns välbefinnande i förskola samt koppla till egna erfarenheter av arbete i förskola
- redogöra för ett pedagogiskt och omsorgsetiskt förhållningssätt gällande barns delaktighet och aktörskap
- redogöra för och problematisera förskollärares uppdrag att skapa goda förutsättningar för trygghet i sociala relationer mellan förskolans olika aktörer (föräldrar, barn, pedagoger)
- utifrån tidigare egna erfarenheter problematisera ansvarsfördelning och samarbetsformer mellan hem och förskola ur ett mångfaldsperspektiv
- analysera och reflektera kring handlande i situationer där barn och vårdnadshavare för första gången möter förskolan med utgångspunkt i styrdokument och aktuell forskning
- kunna skriva en text med god språkbehandling och formalia
Kursen innehåller varierande arbetsformer i form av grupparbeten, gruppdiskussioner, seminarier, och föreläsningar. Därtill förväntas studenten ta del av litteratur och filmade inslag som utgångspunkt för diskussioner och examinationer. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande, vilket sker genom exempelvis kamratrespons. Studenterna förutsätts även ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.
Kursen examineras genom två prov:
Prov 1. Individuell textuppgift samt muntlig presentation (Individually Written Exam and Oral Presentation). Examinerar mål 1 samt 3–6. (5 hp)
Prov 2. Individuell textuppgift (Individually Written Exam). Examinerar mål 1–4 samt 6. (10 hp)
För att erhålla betyget Väl godkänd för hela kursen krävs att kursens andra prov bedömts som Väl godkänd, och det första som minst Godkänt.
Bozarslan, Aycan (2010). Möten med mångfald: förskolan som arena för integration. Stockholm: Liber (128 s)
Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet (130 s) Tillgänglig på: http:gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber (288 s).
Eriksson, Marie A. (2010). En bra start: Om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag (157 s)
Fennefoss, Anne Tove & Jansen, Kirsten E. (2009). Småbarnspedagogik och praktikberättelser: Pedagogisk dokumentation i förskolan. Lund: Gleerups (115 s)
Gustafsson, Lars H. (2010). Växa – inte lyda. Stockholm: Nordstedts förlag (273 s)
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: Några perspektiv. Stockholm: Liber (280 s)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (149 s)
Løkken, Gunvor; Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (2005). Småbarnspedagogik: Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber (270 s)
Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor: Pedagogisk dokumentation – DVD BOK. Stockholm: Stockholms universitets förlag (134 s)
Öhman, Margareta (2008). Hissad och dissad: Om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (240 s)
Till denna lista kan valbar litteratur tillkomma.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna gör i anslutning till kursens avslutning och inför planering av kommande kursomgångar.