Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FP212B Fritidspedagogik: Kultur och kommunikation (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna utvecklar kunskap om barns lek och lärande i olika pedagogiska miljöer, där utomhuspedagogik har en central roll.
Kursen behandlar teorier om barns lek, lärande och utveckling i förhållande till olika lärmiljöer, såväl inomhus som utomhus. Kunskapsområdena matematik och naturvetenskap behandlas i relation till styrdokument och fritidshemmets verksamhet. I anslutning till detta innehåll behandlas också olika former av planerings- och dokumentationsarbete.
I kursen bearbetas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- definiera och exemplifiera, barns lek utifrån teorier, samt redogöra för lekens betydelse för barns fysiska, psykiska, sociala och emotionella utveckling
- redogöra för och reflektera över olika miljöers betydelse för barns lärande och utveckling
- redogöra för barns formella och informella lärande samt diskutera hur undervisning kan bedrivas för att gynna och utveckla motivation och förståelse
- beskriva och diskutera hur undervisning kan organiseras ur ett genus- och likvärdighetsperspektiv så att varje elevs lärande och utveckling främjas i fritidshemmet
- omvandla och konkretisera gällande styrdokument till en pedagogisk planering samt dokumentera laborativ och kreativ utomhusundervisning inom ämnesområdena matematik och naturvetenskap
- värdera och kritiskt granska en undervisningssituation i relation till styrdokument och elevers förutsättningar och behov
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, kamratrespons, seminarier och föreläsningar. Studenterna deltar i olika workshops inom de olika temaområdena. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Multimodal examination i tre delar (Multimodal Examination in three Parts), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1–2.
Prov 2: Muntlig redovisning samt skriftlig analys (Oral Presentation and Written Analysis), 9 hp. I detta prov examineras lärandemål 3–6.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor och Wehner-Godée Christina (2014). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska och lära i förskola och skola. Stockholm: Liber (200 s)
Fastén, Ola (red.) (2019). Utomhuspedagogik. Lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB (kap. 1-3, 5-6) (100 s)
Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och Kultur (284 s)
Holmberg, Linnéa (2021). Att bli fritidshemslärare. Stockholm: Liber (kap. 3-4, 12-13, 19, 23) (50s)
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (s. 15-147) (132 s)
Pihlgren, Ann, S (red.) (2015). Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur AB (kap. 3- 5, 7- 8, 10, 12, 14, 17) (150 s)
Øksnes, Maria (2011) Lekens flertydighet : om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber (kap. 1-4, 6, 8) (100 s)
Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 300 s).
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.