Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL203C Historia och lärande: Sverige, Europa och världen efter 1800 (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenterna utvecklar de teoretiska och metodiska kunskaper som krävs för att planera, genomföra och utvärdera ett undervisningsprojekt i historia kring mångkultur med interkulturell målsättning.
Kursen är en historiedidaktiskt och metodiskt inriktad kurs kring mångkultur och interkulturell kompetens som behandlar frågor om identitetsskapande, historiebruk och historieförmedling. Metodiskt ligger tyngdpunkten på användningen av film i undervisningen med övningar kring film- och bildanalys.
Efter avslutad kurs ska studenten
- kunna diskutera framväxten av ett mångkulturellt samhälle i Sverige utifrån historisk forskning och olika teorier om mångkultur
- kunna reflektera över och redogöra för hur historia används för att skapa och stärka nationella och andra identiteter
- kunna reflektera över och redogöra för metodiska möjligheter och problem med användning av film i historieundervisningen, bl a i form av film- och bildanalys
- kunna planera och utvärdera undervisningsprojekt där elever kan samspela i möten med andra människor utifrån interkulturell kompetens och kunskap om likheter och olikheter i uppfattningar om historia.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, handledning och arbete med ett interkulturellt undervisningsprojekt som presenteras skriftligt och digitalt. Undervisningen består i första hand av seminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer. Det skriftliga arbetet görs under handledning.
Examinationen består av två delar i skriftlig form. I den första delen ska studenten motivera sina teoretiska och historiedidaktiska överväganden kring undervisningsprojektet (Mål 1 och 2).
I den andra delen visar studenten sin förmåga att planera innehåll, genomförande och utvärdering av undervisningsprojektet, bl a i form av film- och bildnalys (mål 3 och 4).
Båda delarna ska redovisas vid ett seminarium med opposition.
Studentens bearbetning av den andra delen ska presenteras även i digital form.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Ahonen, Sirkka, ”Vandringsmyter om skuld och offerroll i historiekultur och historiemedvetande” i Historiedidaktik i Norden 9, Del 1. Historiemedvetande – Historiebruk. Malmö högskola: Malmö. s. 125-139 (14 s.)*
Hammar, Isak & Zander, Ulf, Svärd, sandaler och skandaler: Antiken på film och i TV, Studentlitteratur: Lund 2015 (314 s.)
Johansson, Maria Historieundervisning och interkulturell kompetens, Karlstad 2012. (245 s.)*
Darvishpour, Mehrdad och Charles Westin (red) Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Studentlitteratur AB, Lund. (218 sid)
Artiklar i urval, ca 100 sidor
*digitalt tillgänglig litteratur
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).