Engelska B, Historia A, Samhällskunskap A.

Kursen syftar till att studenterna ska kunna planera, genomföra och bedöma ett undervisningsområde i historia i enlighet med styrdokument och utifrån historiedidaktiska överväganden. Kursen syftar vidare till att studenterna ska tillägna sig kunskap om grundläggande historiska förändringsprocesser och deras konsekvenser för människors liv. Den skall också ge studenterna en första inblick i historiska metodfrågor. Kursen består av följande delkurser:

Delkurs 1: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng

The Civilizations of the Ancient and the Medieval World

Delkurs 2: Från reformation till industrialism, 7,5 högskolepoäng

From Reformation to Industrialization

Delkurs 3: Historiografi och muntlig historia, 3 högskolepoäng

Historiography and Oral History

Delkurs 4: Det korta 1900-talet och samtidshistorien, 7,5 högskolepoäng

The Short 20th Century and Contemporary History

Som vetenskaplig, humanistisk disciplin fokuserar ämnet Historia och lärande på undervisning om människan och hennes skiftande levnadsvillkor, där kontinuitet och förändring i tid och rum studeras i en social, politisk, ekonomisk och kulturell kontext.

Vid Malmö högskola finns en uttalat kulturanalytisk ansats i historieundervisningen, där aktör och struktur knyts samman i ett övergripande studium av sociala relationer, samhälleliga strukturer, migration, kulturmöten, politik och kulturella uttryck. Det kritiska perspektivet betonas genom att olika historiska synsätt och berättelser kontrasteras mot varandra, med fokus på maktrelationer och beroendeförhållanden på global såväl som lokal nivå.

Ambitionen är att i varje historiskt skeende utgå från ett underifrånperspektiv, vilket tydliggörs genom ett återkommande bruk av begrepp som klass, genus, etnicitet och generation. Underifrånperspektivet innebär också ett tydligt fokus på människor som inte själva kommer till tals i skriftliga källor. För att låta dessa röster höras och för att synliggöra att det alltid finns flera och olika berättelser, erfarenheter av och perspektiv på skeenden i det förflutna, har också muntlig historia utvecklats som en teoretisk och metodologisk viktig del av historiska studier vid Malmö högskola.

Kursen innehåller också studier av styrdokumenten där studenten utvecklar förståelse för historiedidaktikens centrala begrepp och frågor samt hur dessa konkretiseras i en historieundervisning som omfattar planering, genomförande och bedömning.

Delkurs 1: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng

The Civilizations of the Ancient and the Medieval World

Kursen är en översikt över internationell, europeisk och svensk historia fram till senmedeltiden. Tonvikten ligger på maktrelationer och ekonomiska, sociala och kulturella villkor, samt på historisk kontinuitet och förändring över tid.

Kursen innehåller även introduktion till historiedidaktisk teori och begreppsbildning.

Delkurs 2: Från reformation till industrialism, 7,5 högskolepoäng

From Reformation to Industrialization

Kursen är en översikt över internationell, europeisk och svensk historia fram till 1900-talets början. Tonvikten ligger på maktrelationer och ekonomiska, sociala och kulturella villkor, samt på historisk kontinuitet och förändring över tid.

Kursen innehåller även undervisningsmetodik och övningar kring grundskolans styrdokument i historia.

Delkurs 3: Historiografi och muntlig historia, 3 högskolepoäng

Historiography and Oral History

Kursen är en översikt över historia som akademisk disciplin, med tonvikt på kulturanalys och muntlig historia. Bruket av intervjuer inom historievetenskaplig forskning och framställning diskuteras och problematiseras.

Delkurs 4: Det korta 1900-talet och samtidshistorien, 7,5 högskolepoäng

The Short 20th Century and Contemporary History

Kursen är en översikt över internationell, europeisk och svensk historia. Tonvikten ligger på maktrelationer och ekonomiska, sociala och kulturella villkor, samt på historisk kontinuitet och förändring över tid.

Kursen innehåller även undervisningsmetodik och övningar kring grundskolans styrdokument i historia med tonvikt på kunskapskravens konstruktion och funktion.

Delkurs 1: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng

The Civilizations of the Ancient and the Medieval World

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 2: Från reformation till industrialism, 7,5 högskolepoäng

From Reformation to Industrialization

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 3: Historiografi och muntlig historia, 3 högskolepoäng

Historiography and Oral History

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 4: Det korta 1900-talet och samtidshistorien, 7,5 högskolepoäng

The Short 20th Century and Contemporary History

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Delkurs 1: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng

The Civilizations of the Ancient and the Medieval World

Delkursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen.

Delkurs 2: Från reformation till industrialism, 7,5 högskolepoäng

From Reformation to Industrialization

Delkursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen.

Delkurs 3: Historiografi och muntlig historia, 3 högskolepoäng

Historiography and Oral History

Delkursen examineras genom en individuell skriftlig examinationsuppgift.

Delkurs 4: Det korta 1900-talet och samtidshistorien, 7,5 högskolepoäng

The Short 20th Century and Contemporary History

Delkursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 1: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng

The Civilizations of the Ancient and the Medieval World

Berggren, Lars & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid. Studentlitteratur, Lund 2009, s. 7-123, (116 s.)

Hermanson, Lars, Bärande band: vänskap, kärlek och brödraskap i det medeltida Nordeuropa, ca 1000-1200, Nordic Academic Press, Lund 2009 (ca 200 s.)

Janson, Tore, Romarinnor och romare: livet i antiken. Wahlström & Widstrand, Stockholm 2007, s. 7-232, (225 s.)

Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf, Historien är nu: en introduktion till historiedidaktik. Studentlitteratur, Lund 2008 (100 s.)

Tignor, Robert L. et al., Worlds Together, Worlds Apart: a History of the World from the Beginnings of Humankind to the Present. 3rd ed., W.W. Norton & Co., New York, 2011 (ca 200 s.)

Aktuella styrdokument

Summa: ca 860 s.

Delkurs 2: Från reformation till industrialism, 7,5 högskolepoäng

From Reformation to Industrialization

Axelsson, Cecilia "Cunning Plan for exploring the migration experience… using tickets and trees". Teaching History, 149. December 2012. (s. 48-49)

Berggren, Lars & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid. Studentlitteratur, Lund 2009, s. 131-269 (138 s.)

Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf, Historien är nu: en introduktion till historiedidaktik. Studentlitteratur, Lund 2008 (80 s.)

Lee, Peter & Ashby, Rosalyn (2000). Progression in historical understanding among students ages 7-14. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (Eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York University Press, New York (23 s.)

Marks, Robert B., Den moderna världens ursprung. Arkiv förlag, Lund 2004, s. 7-201 (194 s.)

Stadin, Kekke, Stånd och genus i stormaktstidens Sverige. [Ny utg.], Nordic Academic Press, Lund, 2009 s. 9-303 (294 s.)

Tignor et al. (red.), Worlds Together, Worlds Apart: a History of the World from the Beginnings of Humankind to the Present, 3rd ed., W.W. Norton & Co., New York, 2011, s. 411-667 (256 s.)

Wikander, Ulla, Kvinnoarbete i Europa 1789-1950: genus, makt och arbetsdelning. [Ny utg.], Atlas, Stockholm 2006, s.11-135 (124 s.)

Aktuella styrdokument.

Summa: 1111 s.

Delkurs 3: Historiografi och muntlig historia, 3 högskolepoäng

Historiography and Oral History

Evans, Richard, J., Till historiens försvar, Stockholm. SNS förlag, Stockholm, 2008 (i urval, ca 250 s.)

Hansson, Lars & Thor, Malin (red), Muntlig historia, Studentlitteratur, Lund, 2006, s. 7-17, 127–146 (29 s.)

Thompson, Paul, The voice of the past, Oral history. Oxford University Press, Oxford 2000 (tredje upplagan), s. 1-117 (116 s.)

Summa: 396 s.

Delkurs 4: Det korta 1900-talet och samtidshistorien, 7,5 högskolepoäng

The Short 20th Century and Contemporary History

Berggren, Lars & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid. Studentlitteratur, Lund 2009, s. 271-386 (115 s.)

Englund, Peter, Brev från nollpunkten: historiska essäer, 3:e uppl., Albert Bonniers förlag, Stockholm 2012 (292 s.)

Henriksson-Garatea, Eva. Lärarbedömning eller kamratrespons? I: En cirkel är sluten. Eliasson, Per, David Rosenlund, Linus Malmborg, Joakim Altervall, Eva Henriksson-Garatea. Fou Malmö-utbildning, Avdelning barn och ungdom, Malmö stad. (17 s.) http://www.malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800045231/40527+Eliasson+inlaga+webb.pdf

Persson, Bo, Mörkrets hjärta i klassrummet. Historieundervisning och elevers uppfattningar om förintelsen. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik, 2011 (120 s.)

http://www.hist.lu.se/fihd/publikationer/morkrets_hjarta_i_klassrummet.pdf

Rydström, Jens & Tjeder, David, Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria. Studentlitteratur, Lund, 2009, s. 91-238 (147 s.)

Tignor et al (red.), Worlds Together Worlds Apart: A History of the World from the Beginnings of Humankind to the Present, W.W. Norton & Co., New York 2011, s. 669-843 (174 s.)

Wikander, Ulla, Kvinnoarbete i Europa 1789-1950: genus, makt och arbetsdelning, [Ny utg.], Atlas, Stockholm 2006, s. 136-195 (59 s.)

Aktuella styrdokument.

Därtill kommer aktuella historievetenskapliga artiklar ca 100 sidor

Summa: ca 1000 s.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.