Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL215C Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor efter 1800, med lärandeteorier (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla teoretiska och metodiska kunskaper samt färdigheter som krävs för att planera, genomföra och utvärdera undervisning i historia i ett mångkulturellt sammanhang med interkulturell kompetens hos eleverna som målsättning.

Kursen är en teoretiskt och metodiskt inriktad kurs kring mångkultur och interkulturell kompetens. Kursens kunskapsinnehåll omfattar migrationshistoria och minoriteters historia i relation till majoritetssamhällets. Teoretiskt ligger tyngdpunkten på vilka konsekvenser behandlandet av centrala historiedidaktiska begrepp får för historieundervisning i ett mångkulturellt undervisningssammanhang med interkulturell kompetens som mål. Metodiskt behandlas källarbete och historieskrivning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, handledning och individuellt arbete och grupparbete.

Prov 1: Paper (Paper) 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Undervisningsplan, muntlig och skriftlig redovisning (Teaching Plan, Oral and Written Presentation) 2 hp. I detta prov examineras lärandemål 3

Vid omtentamen kan examinationsformerna ändras till individuell skriftlig tentamen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Ahonen, Sirkka (2012). ”Vandringsmyter om skuld och offerroll i historiekultur och historiemedvetande”, i Eliasson, P., Hammarlund, KG., Lund, E. & Tage Nielsen, C. (red), Historiedidaktik i Norden 9, Del 1. Historiemedvetande – Historiebruk. Malmö högskola: Malmö. s. 125-139, (14 s.)

Alvén, Fredrik (2017). Making Democrats While Developing their Historical Consciousness: A Complex Task, Historical Encounters Vol 4:1, (16 s.)

Byström, Mikael & Frohnert, Per (2017). Invandringens historia – från ”Folkhemmet” till dagens Sverige Stockholm: Delmi, (140 s.)

Johansson, Jesper & Thor Tureby, Malin (2016). Att minnas migrationen: Intersektionella perspektiv på Nordiska museets insamlingar och urval av invandrares berättelser. Socialvetenskaplig tidskrift, Vol. 23, nr. 3-4, s. 321-352, (s. 31).

Johansson, Maria (2012). Historieundervisning och interkulturell kompetens, Karlstad. (245 s.)

Johansson, Patrik (2019). Lära historia genom källor. Undervisning och lärande i grundskolan och gymnasieskolan. Stockholm: Stockholms universitet, (140 s.).

Lozic, Vanja (2011). Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet. (1 uppl.) Malmö: Gleerups. (150 s.)

Nordgren, Kenneth (2017). Powerful knowledge, intercultural learning and history education, Journal of Curriculum Studies, 49:5, 663-682, (20 s.)

Nordgren, Kenneth & Maria Johansson (2015). Intercultural historical learning: a conceptual framework, Journal of Curriculum Studies, 47:1, 1-25 , (25 s.)

Utöver detta kan ca 100 sidor text tillkomma i samband med övningar och seminarier

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).