Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL215C Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor efter 1800, med lärandeteorier (genomgången)

Kursen är såväl teoretiskt som metodiskt inriktad kring historieundervisning med interkulturell kompetens som mål. Kursens kunskapsinnehåll omfattar migrationshistoria i relation till Sverige. Teoretiskt ligger tyngdpunkten på hur centrala historiedidaktiska och interkulturella begrepp kan förstås och användas i en historieundervisning med interkulturell kompetens som mål. Metodiskt behandlas källanvändning och historieskrivning. Dessutom ingår planering av undervisning i historia med interkulturell kompetens som mål.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

1. beskriva framväxten av dagens svenska mångkulturella samhälle med utgångspunkt i historisk forskning om migrationshistoria samt relevanta teorier och begrepp,

2. granska och kontextualisera historiska källor med utgångspunkt från en vald frågeställning som berör temat migration,

3. planera ett undervisningsmoment i historia som omfattar genomförande och bedömning med elevers interkulturella kompetens som mål och där centrala historiedidaktiska begrepp används och problematiseras.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, handledning, workshops, individuellt arbete och grupparbete.

Prov 1: Paper (Paper) 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig presentation av lektionsplan (Oral Presentation of Teaching Plan) 2 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

Vid omtentamen kan examinationsformen för prov 2 komma att ändras till individuell skriftlig tentamen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Ahonen, Sirkka (2012). Vandringsmyter om skuld och offerroll i historiekultur och historiemedvetande. I: Eliasson, Per, Hammarlund, KG, Lund, Erik & Tage Nielsen, Carsten (red), Historiedidaktik i Norden 9, Del 1. Historiemedvetande – Historiebruk. Malmö högskola: Malmö. s. 125–139. (14 s.)

Alvén, Fredrik & Rudnert, Joel (2023). Historical digital literacy – Social media and the multicultural classroom. I: Moreno-Vera, Juan Ramon, Monteagudo-Fernández, Juan & Gómez-Carrasco, Cosme Jesús (red). Teaching history to face the world today. Socially-conscious approaches, activity proposals and historical thinking competencies. Berlin: Peter Lang. (20 s.)

Alvén, Fredrik (2017). Making Democrats While Developing their Historical Consciousness: A Complex Task, Historical Encounters, 4:1, 52-67. (16 s.)

Byström, Mikael & Frohnert, Per (2017). Invandringens historia – från ”Folkhemmet” till dagens Sverige. Stockholm: Delmi. (140 s.)

Hansson, Lars & Thor, Malin (red.) (2006). Muntlig Historia. Lund: Studentlitteratur. (195 s.)

Johansson, Jesper & Thor Tureby, Malin (2016). Att minnas migrationen: Intersektionella perspektiv på Nordiska museets insamlingar och urval av invandrares berättelser. Socialvetenskaplig tidskrift, 23:3–4, s. 321–352. (31 s.)

Johansson, Maria (2012). Historieundervisning och interkulturell kompetens. Karlstad universitet. (245 s.)

Lozic, Vanja (2011). Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet. Malmö Gleerups. (150 s.)

Nordgren, Kenneth & Johansson, Maria (2015). Intercultural historical learning: a conceptual framework. Journal of Curriculum Studies, 47:1, 1-25. (25 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.