Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL222C Historia och lärande: De långa linjernas historia (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper, förmågor och färdigheter för att kunna genomföra, dokumentera och presentera ett självständigt vetenskapligt arbete med utgångspunkt från ett mikroperspektiv och muntligt källmaterial.

Med utgångspunkt från ett mikroperspektiv, t ex en familjs eller släkts historia, studerar och analyserar studenterna den svenska samhällsomvandlingen under 1900-talet. I centrum står frågor om hur förändringar i synen på genus, generation, etnicitet och migration har påverkat och påverkats av aktörer och strukturer i samhället. Den individuella historien kopplas därmed samman med den större samhällsomvandlingen och problematiseras med hjälp av olika begrepp som t.ex. aktör, klass, genus, etnicitet och struktur. På kursen behandlas skolans undervisning om dessa förändringsprocesser och deras betydelse för elevers nutidsförståelse genom analyser av hur dessa skeenden behandlats i svensk historieundervisning under 1900-talet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, handledning och arbete med en undersökning som presenteras skriftligt och digitalt. Undervisningen består i första hand av seminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer. Undersökningen görs under handledning.

Examinationen sker genom att studenten skriver en vetenskaplig uppsats, som försvaras vid ett seminarium samt genomför opposition på en annan uppsats. Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Ahrne, Göran; Roman, Christina & Franzén, Mats (2003). Det sociala landskapet. Göteborg: Korpen (318 s)

Berggren, Henrik & Trägårdh, Lars (2009), Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Stockholm: Norstedts (456 s)

Danielsson Malmros, Ingmarie (2012). Det var en gång ett land. Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers förställningsvärldar. Lund: Agerings bokförlag (400 s)

Nordin, Svante (2019), Sveriges moderna historia, Stockholm: Natur & Kultur (s. 95-327)

Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (2005). Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria, Stockholm: Dialogos (s 243-413) (170 s)

Thor Toreby, Malin & Hansson, Lars (red.) (2015). Muntlig historia. I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (207 s)

Östling, Johan (2008). Nazismens sensmoral. Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning. Stockhol: Atlantis (391 s)

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Perspektiven behandlas genomgående inom kursen vid såväl seminarier, föreläsningar som i litteratur, vilket framgår av kursplanen och den valda kurslitteraturen. Studenterna stimuleras genom den kontinuerliga handledningen att i sina projekt arbeta med perspektiven genus, miljö, etnicitet och migration.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.