Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att undervisa om långsiktiga historiska förändringsprocesser som historiska problem. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att reflektera över styrdokument, elevers ämnesrelaterade svårigheter och läromedel.
Kursen behandlar de långsiktiga historiska förändringsprocesser som har betydelse för dagens och framtidens samhälle. Dessa processer problematiseras och olika typer av historiska förklaringsmodeller och teoretiska begrepp används för att göra tolkningar. I centrum står förmågan att planera undervisning om dessa förändringsprocesser på ett sätt som ökar nutidsförståelsen samt kunskapen om att människor i olika tider har levt under olika ekonomiska, politiska, tekniska och kulturella villkor. I kursen behandlas även aktuella styrdokument och läromedel.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och diskutera forskning kring historiska problem och långsiktiga historiska förändringsprocesser och aktörers handlande i dessa, utifrån olika förklaringsmodeller
- analysera och diskutera hur kunskap om långsiktiga förändringsprocesser påverkar vår förståelse av nutiden och framtiden
- kartlägga och diskutera hinder och möjligheter i elevers kunskapstillägnanade i relation till ämnet och redogöra för hur en kunskapsutvecklande undervisning för samtliga elever kan utformas
- kunna kritiskt granska och värdera läromedel, innehåll och arbetsformer i relation till kunskapssynen i styrdokument och elevers olika förutsättningar och behov
- kunna planera och utvärdera undervisningsprojekt som syftar till att elever kan redogöra för långsiktiga historiska förändringsprocesser utifrån olika förklaringsmodeller
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras avseminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer.
Examinationen sker i form av ett slutseminarium kring ett individuellt skriftligt arbete i vilket studenten skall utgå från olika valda förändringsprocesser att använda i historieundervisning. Dessa analyseras som historiska problem utifrån olika historiska förklaringsmodeller. Slutseminariet bygger på kursens samtliga litteraturseminarier. Arbetet ska innehålla didaktiska överväganden rörande innehåll, läromedel och arbetsformer avseende undervisning kring valda förändringsprocesser med utgångspunkt i elevers skilda förutsättningar och behov.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Bjerregaard, Maria och Björn Kindenberg (2015). Språkutvecklande so-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Stockholm: Natur och Kultur (184 s)
Crosby, Alfred (2007). //Children of the Sun: A History of Humanity's Unappeasable Appetite for Energy.// W.W, Norton Company: New York. (192 s.)
Englund, Boel (2011). Vad gör läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur (s 279-292) (13 s)
Ferguson, Niall (2012), //Civilization. The Six Killer Apps of Western Power.// New York: Penguin books (415 s)
Hobson, John M. (2006). //Västerlandets österländska ursprung.// Lund: Studentlitteratur (334 s)
Lee, Peter & Howson, Jonathan (2009). Two out of five did not know that Henry VIII had six wives. History education, historical literacy and historical consciousness. I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history. Information Age Publishing (54 s)
Lindh, Lena & Söderberg, Boel (2011), Lärotextens makt och magi. I: Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur (s 193-218) (25 s)
McNeill, J.R. & McNeill, William H. (2006). //Mänskliga nätverk. Världshistorien i ett nytt perspektiv//. SNS (381 s)
Nordgren, Kenneth (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. I. Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur (s 139-155) (16 s)
Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011).Varför behövs lättlästa läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur ( s 317-340) (23 s)
Shemilt, Denis (2009), Drinking an ocean and pissing a cupful: How adolescents make sense of history I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) //National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history.// Information Age Publishing (69 s)
Skolverket (2014), //Att bana väg för nyanländas lärande - mottagande och skolgång.// (24 s.) file:///C:/Users/lupeel/Downloads/pdf3198%20(2).pdf
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).