Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL701C Idrott och lärande: Hälsa och kroppen i rörelse (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till relevanta teorier om mångfald och hållbar utveckling som förbereder dem för framtidens arbete med ämnet idrott och hälsa i skolan. Kursen syftar även till att studenterna utvecklar fördjupad teoretisk kunskap om lärande och ledarskap.

I kursen diskuteras och problematiseras frågor om rum och lärandemiljöer av relevans för skola och skolämnet idrott och hälsa. Centrala frågor i kursen är dagens diskussioner om hur samhället ska möta mångfald och planera för hållbar utveckling såväl lokalt som globalt. I kursen behandlas såväl nationell som internationell forskning om dessa frågor, i relation till idrott och till skolämnet idrott och hälsa. Ur detta perspektiv diskuteras det egna lärandet inom ämnet och dess betydelse för den mer långsiktiga professionella och personliga utvecklingen. I kursen fördjupar sig studenterna i idrottslära samt i relevanta teorier om lärande och ledarskap. Forskning och teorier om bedömningsformer diskuteras utifrån egen insamlad empiri och hur bedömning kan kommuniceras till berörda på olika sätt. I detta sammanhang diskuteras verksamheten i skolan och konsekvenserna av valen som görs.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, nätarbete, laborationer, tillämpningar, grupparbete, individuella muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i tillämpade aktiviteter och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ i undervisningen, till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: individuellt skriftligt arbete och laboration (Paper and Laboration)

I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2 i form av skriftligt arbete, lärandemål 2 som laboration.

Prov 2: Individuell laboration och undersökning med skriftlig rapport (Laboration and Study with Written Report)

I detta prov bedöms lärandemål 3,4 och 5

För att erhålla betyget Väl Godkänd på kursen krävs betyget Väl Godkänd på båda proven.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Björneloo, Inger (2004). From straight answers to complex questions: a study of premises for learning for sustainable development. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Pdf. (70 s.)

Book, Karin (2012) Rörelser i staden, En studie av ungas fysiska aktiviteter och geografiska ro¨rlighet i tre omra°den i Malmo¨. Riksidrottsförbundet, Stockholm. (27s). http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_45084/cf_394/R-relser_i_staden.PDF

Carlgren, Ingrid (2005). Praxisnära forskning – varför, vad och hur? Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisforskning. Vetenskapsrådet. (9 s.) Tillgänglig på internet: http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H.

Carlsson, Bo & Jönsson, Kutte, (eds) (2010). Directions in Contemporary and Future Sport. Sport in Society, 2010:2. Temanummer. (s. 17-379). (212 s).

Cowan, Edith & Hunter, Lisa (2006). (Dis)Abling the (health and) physical in education: ability, curriculum and pedagogy. Sport, Education and Society, vol. 11, nr. 3. (s. 205-209). (5 s).

Dawn, Penney & Hunter, Lisa (2004). Bourdieu and the Social Space of the PE Class: Reproduction of Doxa through Practice. Sport, Education and Society, vol. 9, nr. 2. (s. 175-192). (18 s).

Faskunger, Johan (2007) Den byggda miljo¨ns pa°verkan pa° fysisk aktivitet

En kunskapssammansta¨llning fo¨r regeringsuppdraget ”Byggd miljo¨ och fysisk aktivitet” Statens folkhälsoinstitut 2007:3,Stockholm, Strömbergs distr. (172 s)

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12138/r200703_byggd_miljo_web.pdf

Illeris, Knud (2007). How we learn : learning and non-learning in school and beyond. English ed. London: Routledge (s. 1-5, 22-29, 96-99).

Jönsson, Kutte. (2010) Naturen, sporten och etiken. Idrottsforum. (14 s). Publicerad på internet, http://idrottsforum.org/jonkut121010/

Kroksmark, Tomas (red) (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (s. 353-388, 445-470, 587-656)

Levermore, Roger & Beacom, Aaron (2008). Sport and International Development. Palgrave Macmillan. (kap. 3. 15 s.)

Lo, Mun Ling (2014). Variationsteori : för bättre undervisning och lärande. Lund: studentlitteratur. (kap.1, 3, 6 och 7. 135 s.)

Maguire, Jennifer Smith (2007). Fit For Consumption. Sociology and the Business of Fitness. London: Routledge. (kap. 2. 15 s.)

Mertens, Donna M. (2014). Research and evaluation in education and psychology. (2nd edition). London: Sage. (kap. 1. 46 s.)

Phillips, David & Schweisfurth, Michele (2014). Comparative and International Education. An Introduction to Theory, Method, and Practice. London and New York: Continuum. (181 s). ( kap. 1 och 3. 28 s.).

Sandell, Klas, Öhman, Johan and Östman, Leif (2003). Miljödidaktik

Naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur. (214 s). (kap. 3, 7 och 8).

Sparkes Andrew, Nilges, Lynda; Swan, Peter & Dowling, Fiona (2003). Poetic Representations in Sport and Physical Education: Insider Perspectives. Sport, Education and Society, vol. 8, nr. 2. (s. 153-177). (24 s).

Woolley, Helen & Johns, Ralph (2001): Skateboarding: The City as a Playground. Journal of Urban Design, 6:2, (s. 211-230). (20 s).

Kompendier, artiklar, Internationella studier såsom OECD- PISA, TIMSS, PIRLS, filmer, handböcker och läromedel tillkommer samt gällande styrdokument för skolan. (120 s).

Valbar litteratur (240 s).

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.