Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IV542G Idrottens ekonomi och finansiering (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskap om idrottens rättsliga reglering och styrning.
Utgångspunkten för kursens innehåll är svensk arbetsrätt i ett internationellt perspektiv. Svensk arbetsrätt och EU-rättens utveckling och dess innebörd sätts i fokus med koppling till idrottens tilltagande kommersialisering och professionalisering. EU-rätten diskuteras vidare ur ett konkurrensrättsligt perspektiv utifrån idrottens sentida utveckling, både generellt och konkret för idrottens olika aktörer. Det konkurrensrättsliga perspektivet problematiseras i relation till den svenska och europeiska idrottsmodellen. Den arbetsrättsliga och EU-rättsliga utvecklingen relateras till rättspraxis från såväl svenska domstolar som EU-domstolen.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- redogöra för svensk arbetsrätt samt EU- och konkurrensrättens implikationer för idrotten och dess former och utveckling
- kritiskt granska och redogöra för rättsfall inom idrottsfältet, som är relaterade till arbetsrätt samt EU- och konkurrensrätten
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, gästföreläsningar, seminarier, gruppövningar och självstudier.
Kursen examineras genom en skriftlig individuell salstentamen på samtliga lärandemål.
De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstart.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Backman, Jyri (2008). Idrottsjuridik: en introduktion. Malmö: Idrottsforum. 145 s
Bernitz, Ulf & Kjellgren, Anders (2021). Introduktion till EU. Stockholm: Norstedts. 166 s
Lindholm, Johan (2014). Idrottsjuridik. Stockholm. Norstedts. 348 s.
Sigeman, Tore & Sjödin, Erik (2022). Arbetsrätten. En Översikt. Stockholm. Norstedts. 293 s.
Svensk Idrottsjuridisk skriftserie.
Carlsson, Anneli (1996), ”EU och idrotten”, s. 12–19.
Hettne, Jörgen (2013), ”Bilsport, EU och Marknadsdomstolen – är den svenska idrottsrörelsen hotad?, s. 59–86.
Karlsson, Per (2013), ”Hockeyligans NHL-bojkott”, s. 93–107.
Lindholm, Johan (2011), ”Artikel 165 FEUF – ett genombrott i EU-rättens förhållande till idrotten”, s. 160–175.
Lindholm, Johan (2012), ”Bara vänner? Bilsportmålets betydelse för bredd- och elitidrott”, s. 105–114.
Lindvall, Sven (2010), ”Ideellt arbete kontra lönearbete”, s. 63–82.
Malmsten, Krister (1996), ”Före och efter Bosman”, s. 40–47.
Öhman, Toivo (2002), ”Fotbollens kollektivavtal och anställningsvillkor – ett udda regelsystem”, s. 337–347.
Universitetet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.