Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen genomförs i fördjupningsämnet och syftar till att studenterna ska utveckla för yrket relevanta kunskaper samt stärka sin förmåga att bidra till kunskapsutveckling inom ämnesdidaktik. Den kunskapsutvecklande processen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt utgöra en fördjupning av de till lärarprofessionen knutna kompetenserna.
I kursen behandlas traditioner, forskningsansatser, teorier och metoder inom ämnesdidaktik. Vidare väljs, gärna i dialog med partnerskolan, ett problemområde och en problemställning som är förankrade i läraryrket. Studenterna genomför ett självständigt arbete i samråd med en handledare. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och kan innefatta en empirisk undersökning, ett utvecklings-/förändringsarbete, ett gestaltande arbete, eller en text-/dokumentationsstudie
Efter avslutad kurs ska studenten
- självständigt kunna formulera en vetenskaplig problemställning med relevans för ämne och ämnesdidaktik och därmed för yrket
- kunna presentera och kritiskt granska forskning inom valt problemområde samt dra slutsatser för den egna studien
- kunna motivera och argumentera för ett utifrån vald problemställning lämpligt teoretiskt och metodiskt angreppssätt med redovisade forskningsetiska överväganden
- utifrån teoretiska perspektiv kunna analysera och tolka insamlat material
- kunna dra slutsatser av undersökningen samt argumentera för arbetets betydelse för framtida forsknings- och utvecklingsarbete med relevans för ämnesutvecklingen och professionen
- kunna presentera sitt arbete i en vetenskaplig text som är väl disponerad samt formellt och språkligt korrekt
- kunna kommunicera och försvara sitt arbete samt opponera på ett annat arbete.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, handledningsträffar och seminarier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Arbetet under kursen bedrivs huvudsakligen självständigt med stöd av handledare.
De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.
Examinationen består av en utredande och argumenterande vetenskaplig text alternativt en sådan text i kombination med en gestaltning.I ett seminarium bedöms studentens förmåga att försvara sitt arbete och att opponera på ett annat arbete..
Om examensarbetet skrivs av två personer förutsätts att studenterna var för sig kan svara för hela innehållet. I ett förord ska studenternas individuella bidrag tydligt framgå så att individuell bedömning kan säkerställas.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser Lund: Studentlitteratur (223 s)
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2 (rev.) uppl. Malmö: Liber (690 s)
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (17 s) www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Övriga läromedel
Presentationer av olika aspekter av examensarbete: http:www.mah.se/exfilmer
I övrigt ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet vilken väljs i samråd med handledaren.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.