Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS206C Samhällskunskap och lärande: Samhällskunskap och välfärd (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 2 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper i vetenskapsteori och samhällsvetenskaplig metod med tillämpningar av relevans för fördjupningsämnet samhällskunskap.
Kursen innehåller studier och diskussioner om grunder för samhällskunskapslärares arbete. Här ingår grundläggande vetenskapsteoretiska frågeställningar om relationer mellan vardagskunskap, beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap och hur samhällskunskapslärare kan använda detta i sin undervisning. Vidare arbetar studenterna med beskrivning, analys och presentation av kvalitativa och kvantitativa data och metoder i samhällskunskapsundervisning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
· kritiskt diskutera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för lärarprofessionen
· beskriva, använda och värdera grundläggande kvantitativ metod med relevans för undervisningen i ämnet
· beskriva, använda och värdera grundläggande kvalitativ metod med relevans för undervisning i ämnet
Arbetsformerna består av föreläsningar, seminarier och obligatoriska workshoppar
Kursen examineras i sin helhet i ett skriftligt paper som läggs fram vid ett seminarium.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Alvehus, Johan. (2018). Problemformulering. Lund: Studentlitteratur. (110 s.)
Bauman, Zygmunt & May, Tim. (2017). Att tänka sociologiskt. (2 rev. uppl.) Göteborg: Bokförlaget Korpen. (224 s.)
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber. (175 sid.) (Introduktion. Kapitel 1, 2, 3, 7, 17, 26.)
Långström, Sture & Virta, Arja. (2016). Samhällskunskapsdidaktik. Utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. (2 rev uppl.) Lund: Studentlitteratur. (277 s.) för inr. GY
Skolverket (2020). Att ställa frågor och söka svar – samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet. (177 s.)
Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. (2017). Lund: Lunds universitet, VBE programmet (60 sid). Tillgänglig på internet.
Tillkommer artiklar och material, cirka 200 sidor.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.