Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML201C Matematik och lärande: Tal, mönster och sannolikhet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper gällande matematikområdena geometri, mönster och statistik samt centrala matematikdidaktiska frågor kopplade till dessa. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att förstå och tala om den egna kunskapsutvecklingen samt att använda det vidgade språkbegreppet för att i sin lärarpraktik kunna arbeta med elevers utveckling av sina matematiska förmågor. Kursen skall även stimulera intresset för att följa aktuell debatt och forskning inom ämnesområdet.

I kursen behandlas olika geometriska och statistiska storheter och samtidigt uppmärksammas möjligheten att stärka tal- och begreppsuppfattning genom praktiskt arbete med och konstruktion av vardagsnära uppgifter i kontexter med olika perspektiv som tex hållbar utveckling. Vidare behandlas hur grupper kan organiseras vid problemlösning så att att varje elevs lärande och utveckling främjas samt vikten av att problemen omfattar olika kvalitativa nivåer och har inbyggda informationsklyftor för att även stimulera elevernas språkutveckling. Studenterna arbetar även med att lösa och formulera problem utifrån tidningsartiklar och uppgifter från SCB samt hur statistiskt material kan redovisas.

Trigonometriska grundbegrepp studeras ingående. Inom den klassiska euklidiska geometrin uppmärksammas begrepp och bevis. Stor vikt läggs vid korrekt matematiskt resonemang och argumentation. Den analytiska geometrin behandlar vektorer i planet och rummet och därmed sammanhängande begrepp.

Laborativt och undersökande arbete där även bilder ingår utgör en viktig del i kursen. Digitala verktyg som ritverktyg och matematikeditor i ordbehandlingsprogram samt dynamiska geometriprogram används för att stärka studentens begreppsförståelse och ge inspiration för användning av digitala verktyg i den egna lärarpraktiken. I kursen får studenten planera olika undervisningsmoment, analysera sådana och reflektera över olika sätt att se på kunnande och lärande.

Resurssidor på Internet, anpassade för den åldersgrupp studenten riktar sig till, läses och diskuteras i grupp och tas som utgångspunkt för konstruktion av en lämplig matematisk aktivitet inom området statistik. Studenten stärker sin egen språkutveckling med varierande former av muntliga, skriftliga och andra uppgifter under kursens gång, samt reflekterar över och dokumenterar den egna utvecklingen exempelvis med hjälp av digital portfolio.

Studenten får inblick i språkets fundamentala betydelse för individens utveckling i ett socialt sammanhang, och - speciellt i ett andraspråksperspektiv - för individens matematiska begreppsutveckling. Språket ses härvid som kommunikation i vid bemärkelse; kroppslig, muntlig, skriftlig, bildlig och artefaktmässig.

Studierna knyts till en diskussion om ämnesinnehållets och kontextens relevans för skolans matematik och de didaktiska implikationerna härav.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, gruppdiskussioner och grupparbeten/projekt samt enskilda undersökningar och arbeten vilka utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Studenternas kunskaper och problemlösningsförmåga inom begrepp och lösningsmetoder i trigonometri, klassisk geometri, vektorgeometri och statistik prövas individuellt i en skriftlig tentamen varav en del utgörs av ett säkerhetstest.

Resultat av undersökande aktiviteter inklusive bedömning, arbeten med dynamiska geometriprogram, ritprogram och annan programvara samt planering och konstruktion av uppgifter och projekt redovisas i tre delar gruppvis och individuellt, vid en särskild examinationsdag. Detta kan ske muntligt, skriftligt och i annan form, exempelvis genom demonstration i utomhusmiljö eller i datorsal.

En statistikaktivitet som stimulerar språkutveckling och elevers genremedvetenhet, utarbetas par-/gruppvis och redovisas i skriftlig och muntlig form vid särskild examinationsdag. Denna redovisning ska utgå från olika webbaserade resurssidor och innehålla presentationsprogram med lämpliga diagram.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Obligatorisk litteratur:

Anderberg, Bengt & Källgården, Eva-Stina (2007). Matematik i skolan Stockholm: Bengt Anderberg läromedel (s 84-132, 195-207), (62 s)

Britton, Tom & Garmo, Hans (2002). Sannolikhetslära och statistik för lärare. Lund: Studentlitteratur (s 1-87), (88 s)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad matematikundervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren (202 s)

Hemmi, Kirsti (2009). Bevis - en osynlig del i matematikundervisningen? I: Matematikdidaktiska frågor - resultat från en forskarskola. Göteborg. NCM och SMDF. (s 92-103), (12s)

NCM (2011) IKT i matematikundervisningen. www.ikt.ncm.gu.se

Kiselman, Christer & Mouwitz, Lars (2008). Matematiktermer för skolan. Göteborg: NCM Göteborgs universitet (296 s)

Maths300 www.curriculum.edu.au/maths300

Mer än matematik - om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. www.skolverket.se (pdf-fil ) (45 s)

SCB (2011). Material och artiklar från statistiska centralbyrån: www.scb.se

Scott, Jeppe m. fl. (2009). Matematik för lärare Band I. Malmö: Gleerups (s 15-297), (283 s)

Skovsmose, Ole och Blomhöj, Morten (2003) Kan det virkelig passe? Om matematikläring. Köpenhamn: L & R Uddannelse (s 39 – 50), (12 s)

Skolverket (2011) Skolverkets anvisningar för bedömning av laborativa uppgifter i Fysik. www.skolverket.se

Tengstrand, Anders (1994). Linjär algebra med vektorgeometri. Lund: Studentlitteratur (s 63-101), (38 s)

Skolverket (2009) Elevgrupperingar - En kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. (50 s) www.skolverket.se/publikationer?id=864

Skolverket (2011). Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument

Österholm, Magnus (2009). Läsförståelsens roll i matematikundervisningen Skolverket: (s 154-165), (12 s)

Någon skönlitterär text som är kopplad till examinationuppgift

Valbar litteratur ca 100 s

Boesen, Jesper m.fl. (red.) (2006). Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling (290 s)

Gibbons, Pauline,(2006). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren (208 s)

Johnston-Wilder, Sue och Mason, John (2005). Developing thinking in geometry Paul Chapman Publishing (270 s)

Körner, Svante & Wahlgren, Lars (2002). Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur (266 s)

Liljegren, Brita (2000). Elever i svårigheter. Lund: Studentlitteratur (254 s)

Mason, John & Watson, Anne (2005). Mathematics as a Constructive Activity. London: Lawrence Erlbaum Associates, publishers (228 s)

Nilsson, Björn (1993). Individ och grupp - en introduktion till gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur (158 s)

Scott, Jeppe m. fl. (2009). Matematik för lärare Band II. Malmö: Gleerups (s 395-840), (445 s)

Skolverket (2006). Minoritetselever och matematikutbildning. www.skolverket.se/publikationer?id=834 (105 s)

Sullivan, Peter & Lilburn, Pat (2002). Good Questions for Math Teaching. Sausalito, CA: Math Solutions Publications (103 s)

Tengstrand, Anders (2005). Åtta kapitel om geometri. Lund: Studentlitteratur (321 s)

Thompson, Jan (1996). Matematiken i historien. Lund: Studentlitteratur (478 s)

Ulin, Bengt (1998). Klassisk geometri - motiv och mening. Stockholm: Ekelunds förlag (147 s)

Wistedt, Inger och Brattström, Gudrun(1992). Att vardagsanknyta matematikundervisningen. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen (144 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.