Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla och fördjupa kunskaper i taluppfattning, aritmetik och algebra. Kursens syfte är vidare att studenterna ska erövra kunskap om hur elevers lärande kan främjas i en heterogen undervisningsgrupp samt hur musik och rörelse kan användas som redskap för matematiskt lärande. Kursen syftar dessutom till att studenterna ska lära sig analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling inom taluppfattning, aritmetik och algebra.

Talbegreppet och talsystemets utveckling samt taluppfattning behandlas med hjälp av olika artefakter och med utgångspunkt i gällande kursplaner. Olika lärandeformer gällande undervisning i taluppfattning i tidig åldersgrupp i skolan behandlas. Vidare bearbetas de fyra räknesätten utifrån olika metoder för att elever ska kunna utveckla förmågan att se samband mellan och kommunicera kring olika delar av matematiken. Kursen behandlar också matematikens utveckling samt elevens begrepps- och språkutveckling inom taluppfattning, aritmetik och algebra. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kunskapen skapas i gruppaktiviteter och genom laborativt arbete och sker genom studentcentrerad undervisning. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen sammanlänkas musik och rörelse genom rytmik. Genom arbete med digital teknik utarbetas undervisningsexempel.

Examinationen omfattar såväl individuella som gruppvisa redovisningar och sker både muntligt, skriftligt.

Studenterna examineras enligt två provkoder där en omfattar 6hp och den andra 9hp:

Provkod ett 6hp:

I en skriftlig tentamen examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap beträffande taluppfattning, aritmetik och algebra samt analys och värdering av olika elevlösningar med hjälp av bedömningsmatris.

Provkod två 9hp:

En individuell fältstudie om taluppfattning hos elever i tidig åldersgrupp genomförs. Studenten analyserar och reflekterar över resultaten med hjälp av kurslitteratur och kursplaner. Ett paper lämnas in.

Vidare ska studenterna gruppvis utforma och skriftligt beskriva en undervisningssekvens inom aritmetik och algebra. Olika undervisningssätt där matematik integreras med musik och rörelse illustreras i grupp och presenteras som en digital produktion inför en större grupp.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB (76 s)

Harrison, Christine., & Howard, Sally. (2012). Bedömning för lärande i årskurs F-5: Inne i "the Primary Black Box" (Översättning Margareta Oscarsson 2012). Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Heiberg Solem, Ida, Alseth, Björnar & Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke. Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (392 s)

Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk: om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur (308 s)

McIntosh, Alistair (2008). Att förstå och använda tal. Göteborg: NCM (243 s)

Skemp, Richard R. (1976). Relational and instrumental understanding. Mathematics Teaching. Bulletin of the Association of Teachers of Mathematics, 77, (s 20-26) (7 s)

Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608

Ahlberg, Ann (1994). Att möta matematiken i förskolan: Rita, tala och räkna matematik. Rapport/Instutionen för pedagogik. Göteborgs universitet 1994:12.

Bergius, Berit & Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: NCM (133 s)

Branby, P., Harries, T., Higgins, S. & Suggate, J. (2009). The array representation and primary children´s understanding and reasoning in multiplication. Educational studies in mathematics, 70(3), (s 217-141) (44 s)

Cronberg, Linda & Johannsen, Lena (2010). Integration rytmik och matematik. Malmö högskola, lärarutbildningen. http:/dspace.mah.se/dspace/handle/2043/9806

Dahl, Kristin (2002). Matte med mening. Stockholm: Alfabeta (64 s)

Dahl, Kristin (1999). Hieroglyfer och smala kort. Stockholm: Alfabeta (60 s)

Dahl, Kristin (1998). Ska vi leka matte? Stockholm: Alfabeta (62 s)

Dahl, Kristin och Rundgen, Helen (2004). På tal om matte. Stockholm: UR (96 s)

Doverborg, Elisabeth & Emanuelsson, Göran (red.) (2006). Små barns matematik. Göteborg: NCM (190 s)

Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB (76 s)

Johnson-Höines, Marit (2002). Matematik som språk. Malmö: Liber (210 s)

Lindström, L. och Lindberg, V. (red.) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag (240 s)

Malmer, Gudrun (1999, 2002). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur (240 s)

Nämnaren – TEMA (1996). Matematik - ett kommunikationsämne. Göteborg: NCM (211 s)

Nämnaren – TEMA (2000). Matematik från början. Göteborg: NCM (248 s)

Nämnaren – TEMA (2004). Familjematematik. Göteborg: NCM (116 s)

Nämnaren – TEMA (2006). Matematik i förskolan. Göteborg: NCM (109 s)

Nämnaren – Tema: Uppslagsboken. Göteborg: Nämnaren (2001)

Naturskoleföreningen (2006). Att lära in matematik ute. Ljungbergsfonden (130 s)

Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2005). Matematikverkstad. Göteborg: NCM (136 s)

NCM hemsida (www.ncm.gu.se)

Maths 300 (http://www.maths300.esa.edu.au/)

Calculating changes (http://www.blackdouglas.com.au/calchange/)

Webbmatte (www.webbmatte.se)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.