Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML221B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna undervisa i geometrii ett förskoleklass och årskurs 1-3–perspektiv.

Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper ombedömning för och av varje elevs lärande

Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar vidare planeringen och utformningen av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Kursen behandlar också kunskapssynen i skolans styrdokument.

Kursen behandlar även relevanta problem och begrepp inom geometri samt centrala matematikdidaktiska teorier.

Inom kursens ram vidareutvecklar studenten sin förmåga att läsa och skriva vetenskapliga texter och olika textgenrer diskuteras med utgångspunkt i kursens litteratur.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Written examination (5 hp)

I detta delprov examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap i geometri.

Delprovet examinerar i synnerhet målen 1, 2, 5 och 7.

Academic text (5 hp)

I en akademiskt argumenterande text presenteras en didaktiskt reflekterad planering av undervisningssekvenser avseende förskoleklass/årskurs 1-3 organiserat ur ett likvärdighetsperspektiv med fokus på begreppsutveckling avseende ett valt geometrisk begrepp. Undervisningssekvenserna ska utifrån undersökande arbete samt kreativa och digitala uttrycksformer stödja språk och kunskapsutveckling. Den didaktiska reflektionen inbegriper diskussion av synsätt på kunskap, lärande och elever.

Kamratrespons och efterföljande revision av texten ingår i examinationen.

Delprovet examinerar målen 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7.

Assessment matrix (5 hp)

Utifrån nationella mål och kunskapskrav i geometri utarbetar och prövar studenten olika uppgifter med tillhörande bedömningsmatris vilken kan användas för formativ bedömning inom geometri. Redovisning av arbetet sker i grupp och kritisk granskning av annan studentgrupps arbete ingår i examinationen.

Delprovet examinerar i synnerthet målen 2, 4, 5 och 7.

Bergius, B., Emanuelsson, G., Emanuelsson, L., and Ryding, R. (red.) (2011). Matematik ett grundämne: Nämnaren Tema 8. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Bergius, Berit & Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: NCM(132 s)

Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! Återkoppling för elevers engagement och lärande. Stockholm: Liber

Blomhøj, M. (1994). Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare. Nämnaren, (4), 36-45. Tillgänglig från: http://nbas.ncm.gu.se/node/16647

Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber

Boesen, Jesper (red.)(2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM (290 s)

Dougherty, B. J., & Venenciano, L. C. H. (2007). Measure up for understanding. Teaching Children Mathematics, 13(9), 452-456. Tillgänglig från: http://www.jstor.org/stable/41198995

Emanuelsson, G., Johansson, B., & Ryding, R. (1992). Geometri och statistik. Lund: Studentlitteratur.

Friedman, W. J., & Laycock, F. (1989). Children's analog and digital clock knowledge. Child Development, 60(2), 357-371. Tillgänglig från: http://www.jstor.org/stable/1130982

Gennow, Susanne & Wallby, Karin. (2010). Geometri och rumsuppfattning – med Känguru-problem. Göteborg: NCM. (267 s)

Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s)

Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (180 s).

Kroksmark, Tomas (2013). De stora frågorna om skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (ca 300 s i urval)

Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk: om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (146 s)

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo (66 s)

Löwing, Madeleine (2011). Grundläggande geometri. Lund: Studentlitteratur (208 s)

MacDonald, A., & Lowrie, T. J. (2011). Developing measurement concepts within context: Children's representations of length.Mathematics Education Research Journal, 23(1), 27-42.

Meaney, T. (2011). Only two more sleeps until school holidays: one child's home experiences of measurement. For the Learning of Mathematics, 31(1), 31-36.

Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)

Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer: Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket. (55 s.) Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258

Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2011). Diskussionsunderlag till kursplanen i matematik: Ett diskussionsunderlag till kursplanen i matematik i grundskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2538

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. (77 s) Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660

Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Skolverket (40 s). Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2833

Skolverket (2013). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik del 2. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3013

Skolverket (2014). Bedömning för lärande i matematik: för årskurs 1-9. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/matematik/for-larande-1.196206

Skott, J., Jess, K., Hansen, H. C., & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare, delta didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Solem, Ida Heiberg, Alseth, Björnar & Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke. Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (392 s)

Härtill kommer 300 sidor litteratur som studenten väljer från en lista publicerad på It’s learning.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.