Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML221B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
Kursen syftar till att studenterna utvecklar sin kunskap om geometri, sannolikhetslära och statistik i ett perspektiv avseende undervisning i förskoleklass och årskurs 1-3.
Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper och bedömning för och av varje elevs lärande i geometri, sannolikhetlära och statistik.
Kursen behandlar problem och begrepp inom geometri, sannolikhetslära och statistik samt problematiserar och tolkar centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare behandlas olika sätt att planera, genomföra och analysera undervisningsmoment. Med hjälp av laborativa moment, varierande uttrycksformer och digitala resurser får studenten insikt i hur man kan stödja elevers språk- och kunskapsutveckling. Utifrån aktuella kursplaner för skolan och elevarbeten dokumenterar, analyserar och bedömer studenten elevers kunnande och kunskapsutveckling. Inom kursens ram vidareutvecklar studenten sin förmåga att läsa och skriva vetenskapliga texter samt diskutera olika textgenrer med utgångspunkt i kursens litteratur. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera, definiera, resonera med och använda begrepp och representationsformer i geometri
- identifiera, definiera, resonera med och använda begrepp och representationsformer i statistik och sannolikhetslära
- reflektera över elevers kunskaper om geometriska begrepp och elevers förmåga att föra och följa resonemang
- beskriva och diskutera hur undervisning i geometri kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje elevs lärande och utveckling främjas
- omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering av undervisning inom geometri, statistik och sannolikhetslära som inbegriper bedömning av elevers lärande
- reflektera över elevers kunskaper om begrepp i statistik och sannolikhetslära och elevers förmåga att föra och följa resonemang
- använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom statistik och sannolikhetslära
- läsa, värdera och använda vetenskaplig text samt skriva på ett akademiskt sätt
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Skriftlig tentamen (5 hp)
Written examination (5 hp)
Delprovet examinerar i synnerhet målen 1 och 2.
Akademisk text (5 hp)
Academic text (5 hp)
I en akademiskt argumenterande text presenteras en didaktiskt reflekterande planering av undervisning.
Delprovet examinerar målen 3, 4 och 5.
Statistisk undersökning (5 hp)
Statistical investigation (5 hp)
I grupp genomför studenten en statistisk undersökning och diskuterar statistiska undersökningar i undervisningssammanhang.
Delprovet examinerar målen 6 och I 7.
För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två delprov.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Bergius, Berit, Emanuelsson, Göran, Emanuelsson, Lillemor, and Ryding, Ronnie (red.) (2011). Matematik ett grundämne: Nämnaren Tema 8. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM. (305s)
Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber (212s)
Bråting ,Kajsa, Sollervall, Håkan & Staedler, Erika (2013). Geometri för lärare. Lund; Studentlitteratur (148s)
Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s) (i urval 110s)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande 2 (rev) uppl. Lund: Studentlitteratur (146 s)
Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Solem, Ida Heiberg, Alseth, Björnar & Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke. Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (392 s) (i urval 180s)
Det tillkommer litteratur, filmer och artiklar inom sannolikhet och statistik samt matematikdidaktik som ingår i studieplanerna för kursen.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).