Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML203C Matematik och lärande: Algebra, funktioner och lärande (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla och fördjupa sin kunskap gällande begrepp inom matematisk analys och problemlösning som mål och medel samt tillägna sig matematikdidaktiska kunskaper.

Under kursen behandlas olika typer av matematiska problemställningar. Särskilt betonas sådant arbete där den matematiska processen blir viktig.

Studenterna studerar olika sätt att lösa problem samt analyserar olika kvaliteter på lösningar och modeller. Studenterna arbetar med att lösa matematiska problem hämtade från fysiken. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer diskuteras också.

Studenterna tränar också att själva formulera och utveckla matematiska problem som bl. a. fokuserar varierande problemlösningsstrategier, enligt aktuell forskning, och intressanta frågeställningar.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, gruppdiskussioner och grupparbeten/projekt samt enskilda undersökningar och arbeten och utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

I en individuell inlämningsuppgift visar studenten sin förmåga att lösa och konstruera problem inom kursens område. Lärandemål 1, 2 och 5.

I en individuell och skriftlig tentamen examineras studenten på fourieranalys och partiella differentialekvationer. Lärandemål 3, 4 och 5.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Holst, Anders (2012). Fourieranalys. Kompendium. Lund (200 s)

Lester, Frank K & Lambdin, Diana V (2006). Undervisa genom problemlösning. I: Jesper Boesen (red.), Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning (s 95 – 108)(13 s)

Polya, George (1970). Problemlösning. En handbok i rationellt tänkande. Stockholm: Prisma. (200 s) http://www.kevius.com/polya/

Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning – vad vet vi?. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning (73 s)

Ulin, Bengt (2001). Mer matematik i skolmatematiken! I: Barbro Grevholm (red.), Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s 275 –292) (17 s)

NCM och Nämnaren (2011). Dialoger om problemlösning. http://ncm.gu.se/node/939 (ca 100 s)

NCM (2011). IKT i matematikundervisningen. http://ikt.ncm.gu.se/ (50 s)

Skolverket (2011). Planer, kursplaner för matematik i gymnasieskolan. http://www.skolverket.se

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.