Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla sina kunskaper om taluppfattning, aritmetik och algebra avseende undervisning i grundskolans årskurs 4-6. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar sin kunskap om alla elevers utvecklingspotential, om musik och rörelse som ett redskap för matematiskt lärande samt om att värdera läromedel.
Kursen behandlar talbegrepp och talsystems utveckling samt taluppfattning på matematikdidaktisk grund och med utgångspunkt i gällande kursplaner.
Vidare behandlas olika lärandeformer i grundskolans undervisning i taluppfattning, aritmetik och algebra. Olika metoder föra att stärka elevers språk- och begreppsutveckling och förmåga att se samband mellan och kommunicera kring de fyra räknesätten analyseras.
Inom kursens ram introduceras studenten i att läsa och skriva vetenskapliga texter.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva och förklara taluppfattning
- redogöra för olika sätt att arbeta med taluppfattning och elevers språkutveckling i funktionella sammanhang
- beskriva och förklara innebörden av de fyra räknesätten
- diskutera och analysera olika strategier för att utveckla elevers förmågor att uppfatta räknesätten och deras samband.
- redogöra för och hantera terminologi och symboler inom aritmetik och algebra och reflektera över samband mellan tal och mönster
- visa hur förståelsen för algebra utvecklas.
- använda musik, rörelse och digitala medier som medel för att utveckla barns tänkande och problemlösningsförmåga
- bedöma elevers kunnande och kunskapsutveckling inom taluppfattning, aritmetik och algebra utifrån skolans styrdokument.
- läsa och använda vetenskapliga texter samt skriva på ett akademiskt sätt
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Skriftlig salstentamen (5 hp)
Written examination (5 credits)
I detta prov examineras mål 1,3, 5, 6 och 7.
Prov 2: Akademisk text (5 hp)
Academic text (5 hp)
I detta prov examineras mål 2, 8 (bedöma elevers kunnande och kunskapsutveckling inom taluppfattning, aritmetik och algebra utifrån skolans styrdokument och 9.
Prov 3: Muntlig presentation(5 hp)
Oral presentation (5 hp)
I detta prov examineras mål 4, 5 (redogöra för och hantera terminologi och symboler inom aritmetik och algebra och reflektera över samband mellan tal och mönster),
och 7.
För att erhålla betyget väl godkänd på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två prov.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Bergsten, Christer; Häggström, Johan & Lindberg, Lisbeth (2001). Algebra för alla. 1. uppl. Göteborg: Nämnaren (168 s)
Clarke, Doug. M. (2006). Fractions as division: The forgotten notion? Australian Primary Mathematics Classroom, 11(3), 4-10. Tillgänglig från: http://www.acu.edu.au/__data/assets/pdf_file/0007/¬374029/apmc11-3-Clarke_Fractions_as_division.pdf
Clarke, Doug. M.; Roche, Anne & Mitchell, Annie. (2007). Year six fraction understanding: A part of the whole story. In J. M. Watson & K. Beswick (Eds.), Mathematics: Essential research, essential practice: Mathematics: Essential research, essential practice (Proceedings of 30th Mathematics Education Research Group of Australasia, Hobart), (pp. 207-216). Adelaide: Merga. Tillgänglig från http:www.merga.net.au/documents/RP152007.pdf
Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s)
Harrison, Christine & Howard, Sally (2012). Bedömning för lärande i årskurs F-5: Inne i "the Primary Black Box" (Översättning av Margareta Oscarsson, 2012). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande 2 (rev) uppl. Lund: Studentlitteratur (146 s)__
McIntosh, Alistair (2009). Förstå och använda tal – en handbok. (NCM 2009) Göteborg: NCM (244 s)
Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik – om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (46 s). Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1891
Skemp, Richard (1976). Relational understanding and instrumental understanding.Mathematics Teaching, 77, 20-26 (7 s). Tillgänglig i elektronisk form på Malmö högskolas bibliotek.
Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Skolverkets rapport nr 221. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:www.skolverket.se/publikationer?id=1148
Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket (2011). Diskussionsunderlag till kursplanen i matematik: Ett diskussionsunderlag till kursplanen i matematik i grundskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:www.skolverket.se/publikationer?id=2538
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608
Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Skolverket (40 s). Tillgänglig från http:www.skolverket.se/publikationer?id=2833
Skolverket (2013). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik del 2. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3013__
Skolverket (2013). Lärportalen för matematik: Moduler grundskola åk 4-6: Moduler grundskola åk 4-6 [Online]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:matematiklyftet.skolverket.se
Härtill kommer 200 sidor litteratur inom matematikdidaktik som väljas från en lista publicerad på It’s learning.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.