Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att analysera, exemplifiera och diskutera didaktikens centrala frågor och elevers lärprocesser kopplade till geometri.

Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin kunskap om geometriska begrepp, sitt hanterande av redskap och sin förmåga att kommunicera om geometri.

Avslutningsvis syftar kursen till att studenterna ska kunna genomföra, analysera och reflektera över olika bedömningsformer i matematik.

Kursen behandlar geometriska begrepp och samband mellan dessa samt problematiserar och tolkar centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare ingår problemlösning genom arbete med klassiska geometriska konstruktioner och olika laborativa moment som kan öka elevers förståelse för geometri.

Olika digitala tekniker används för att dokumentera och reflektera över ämnesområdet.

I kursen planerar studenten olika undervisningsmoment, analyserar sådana och reflekterar över olika sätt att se på kunnande och lärande inom området.

Studenten fördjupar sig i olika sätt att genomföra undervisningssekvenser för elever i relevant åldersgrupp.

Studenten analyserar elevers kunnande och bedömer deras kunskapsutveckling utifrån elevlösningar som relateras till aktuella kursplaner för skolan.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. identifiera, definiera och använda relevanta geometriska begrepp samt redogöra för hur man kan stärka elevers förståelse av geometriska begrepp och deras användning

2. särskilja och tolka kännetecken för matematiksvårigheter

3. beskriva och diskutera hur undervisning/pedagogisk verksamhet kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas i matematik

4. exemplifiera, diskutera och analysera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur - med utgångspunkt i styrdokument och matematik

5. diskutera och värdera olika synsätt på kunskap/lärande och på elever som uttrycks i läroplan och kursplan

6. omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper bedömning av elevers lärande

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Studenterna förutsätts ta eget ansvar till att responsarbete och arbetsmöten av olika slag äger rum.

1. I en skriftlig, individuell tentamen examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap inom geometri.

2. Utifrån gällande läro- och kursplaner formulerar studenter i grupp om 2-3 en undervisningssekvens med fokus på elevers kunskapsutveckling i geometri där laborativa arbetsformer ingår. En utarbetad bedömningsmatris används i beskrivningen av elevens kunskapsutveckling. Arbetet motiveras på ett akademisk sätt med kurslitteratur och redovisas skriftligt och muntligt med digital teknik. I uppgiften ingår att studenten ger respons på annan studentgrupps arbete.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Boaler, Jo (2008). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande I matematik (översättning: Eva Trägårdh) . Stockholm: Liber (228 s)

Gennow, Susanne & Wallby, Karin. (2010). Geometri och rumsuppfattning – med Känguru-problem. Göteborg: NCM. (267 s)

Harrison, C., & Howard, S. (2012). Bedömning för lärande i årskurs F-5: Inne i "the Primary Black Box" (Översättning Margareta Oscarsson 2012). Stockholm: Stockholms universitets förlag (56 s)

Hattie, John (2011). Synligt lärande: Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. SKL. (69 s)Tillgänglig från http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=dummy&search_titn=%2240008%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1

Jess, Kristine; Skott, Jeppe & Hansen, Hans Christian (2012). Matematik for lærerstuderende MY: Elever med særlige behov (2. udgave). Frederiksberg C (Danmark): Samfundslitteratur (72 s)

Hodgen, J., & Wiliam, D. (2012). Mathematics inside the black box: Bedömning för lärande i matematikklassrummet förlag. [Ny utg.] Stockholm: Stockholms universitets (41 s)

Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. (180 s)

Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk: om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (146 s)

Löwing, Madeleine, (2011). Grundläggande geometri. Lund: Studentlitteratur (208 s)

Pettersson, Astrid m.fl.(2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s.)

Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket (55 s.) Tillgänglig på http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. (77 s) Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660

Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket (38 s). Available from http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Skolverket. Available from http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608

Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Skolverket (40 s). Available from http://www.skolverket.se/publikationer?id=2833

van Hiele, P. M. (1959 /2004). The child's thought and geometry. In T. P. Carpenter, J. A. Dossey, & J. L. Koehler (Eds.), Classics in mathematics education research (pp. 60-67). NCTM.

Valbar litteratur (ca 300 s.):

Egen sökning av (ämnes-)didaktiska artiklar och forskningsrapporter eller ett lämpligt examensarbete med geometriinnehåll

Boesen, Jesper (red.) (2006). Lära och undervisa matematik- internationella perspektiv. Göteborg: NCM (290 s)

Brown, M., Jones, K., Taylor, R., & Hirst, A. (2004). Developing geometrical reasoning. In I. Putt, R. Faragher, & M. McLean (Eds.), Proceedings of the 27th annual conference of the Mathematics Education Research Group of Australia, (Vol 1, pp. 127-134). Sydney: MERGA.

Clements, D. H., & Battista, M. T. (1992). Geometry and spatial reasoning. In D. A. Grouws (Ed.), Handbook of research in mathematics teaching and learning. New York: Macmillan.

Dahl, Kristin (1999). Hieroglyfer och smala kort. Stockholm: Alfabeta

Dahl, Kristin (1998). Ska vi leka matte? Stockholm: Alfabeta

Dahl, Kristin och Rundgen, Helen (2004). På tal om matte. Stockholm: UR

Emanuelsson, G., Johansson, B. & Ryding, R. (red.) (1992). Geometri och statistik. Lund: Studentlitteratur

Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: En introduktion. Arbetsrapporter vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet, 8. Örebro: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen. Available from http://www.oru.se/PageFiles/45314/Fulltext_Specialpedagogiska_fragestallningar.pdf

Furness, Anthony (2001). Matematiken tar form. Stockholm: Ekelunds förlag (135 s)

Fuys, D., GEddes, D., & Tischler, R. (1988). The van Hiele model of thinking in geometry among adelescents. Journal of Applied Developmental Psychology.Monograph, 3, 1-196. Available from: http://www.jstor.org/stable/749957

Heuvel-Panhuizen, M. v. d., & Buys, K. Heuvel-Panhuizen, M.v.d. and Buys, K. (eds.) (2008). Young children learn measurement and geometry : a learning-teaching trajectory with intermediate attainment targets for the lower grades in primary school. Freudenthal Institute Research Group, Utrecht University.

Kiselman, Christer & Mouwitz, Lars (2009). Matematiktermer för skolan. Göteborg: NCM (312 s) Tillgänglig på http://www2.math.uu.se/~kiselman/termer12.pdf

Lindström, Lars och Lindberg, Viveca, (2008). Pedagogisk bedömning. Stockholm: Stockholms universitets förlag (255 s.)

Ulin, Bengt (1996). Engagerande matematik. Genom spänning, fantasi och skönhet. Stockholm: Ekelunds förlag AB (78 s.)

Way, J. (n.d.). The development of spatial and geometric thinking: the importance of instruction. NRICH. Retrieved 31 Oct. 2010, from: http://nrich.maths.org/2487

Way, J. (n.d.). The development of spatial and geometric thinking: coordinating space in drawings. NRICH. Retrieved 31 Oct. 2010, from: http://nrich.maths.org/2485

Way, J. (n.d.). The development of spatial and geometric thinking: the early years. NRICH. Retrieved 31 Oct. 2010, from: http://nrich.maths.org/2483

Wyndham, Jeremy (2003). How Long Is a Piece of String? More hidden mathematics in everyday life. London: Robson Books (175 s.)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.