Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML701C Matematik och lärande: Analys och statistiska metoder (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa och bredda sina kunskaper inom linjär algebra samt tillägna sig ett ämnesdidaktiskt kunnande inom områden som är relevanta för undervisning i gymnasieskolan. Vidare syftar kursen till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper om matematiksvårigheter och utveckla sin förmåga att skapa goda lärandesituationer.

Kursen behandlar linjära ekvationssystem, baser och koordinatsystem, linjer och plan i rummet, skalär- och vektorprodukt, matriser, linjära avbildningar, determinanter samt egenvärden och egenvektorer. Speciell vikt läggs vid hur undervisning i linjär algebra kan ske inom gymnasiets kurser och hur denna matematiska gren leder till en rad viktiga tillämpningsområden och problemlösningsmetoder. Med hjälp av realistiska modelleringsuppgifter ges studenten möjlighet att utveckla sin förtrogenhet med dessa metoder. Eftersom kursen förbereder för studier i fysik för blivande fysiklärare, används matematiska begrepp hämtade ur fysiken.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av laborativt arbete inne såväl som ute, föreläsningar, arbete i datorsal och gruppuppgifter. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.

Mål 1-3 och 5 examineras med en individuell skriftlig salstentamen.

Mål 4 examineras med en individuell skriftlig hemtentamen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Chevallard, Yves (1989). On didactic transposition theory: Some introductory notes. Paper presented at the International symposium on selected domains of research and development in mathematics education, proceedings Bratislava, Slovakien (s 51-62) (11 s) URL: yves.chevallard.free.fr/spip/spip/IMG/pdf/On_Didactic_Transposition_Theory.pdf

Cooney, Thomas J. (2006). Många sätt att se på matematik och undervisning. I: Jesper Boesen, Göran Emanuelsson, Anders Wallby & Karin Wallby (red.), Lära och undervisa matematik – internationella perspektiv. Göteborg: NCM (s 259-274) (15 s)

Katz, Victor. (2007). Stages in history of algebra with implications for teaching. Educational Studies in Mathematics, 66, (s 185-210) (25 s) URL: web.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=7&hid=11&sid=f1fddf24-463e-4978-9c0e-63f3ed16cf26%40sessionmgr14

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det? Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning (100 s)

Magne, Olof (2006). Historical aspects on special education in mathematics. Nordic Studies in Mathematics Education, 11(4) (27 s)

Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå: Umeå Universitet (273 s)

Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning (201 s) Sparr, Gunnar (1997). Linjär algebra. Lund: Studentlitteratur (271 s)

Övningar i Linjär algebra (2001). Matematikcentrum. Lund: Studentlitteratur (128 s)

Artikel om matematikfilosofi tillkommer.

Läromedel för gymnasiets olika kurser.

Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.