Grundläggande behörighet + Engelska B + Samhällskunskap A + Matematik C + Naturkunskap B (kan ersättas av BiA+FyA+KeA)
Eller
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 + Matematik 3b (alternativt Matematik 3c) + Naturkunskap 2 (kan ersättas av Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1+1b2 + Kemi 1)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Studenten ska utveckla kunskaper kring grundläggande fysikaliska och kemiska begrepp och modeller, samt tillämpningar av dessa i vardag och samhälle. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla en förståelse för naturvetenskapernas didaktik och kontextbaserad undervisning.
I kursen introduceras professionsämnet Naturkunskap och lärande, bland annat behandlas naturkunskapsämnets ämnesplan i Lgy11 och progressionen i både ämne och ämnesdidaktik, mellan och i ämnets sex kurser. Den klassiska mekanikens teori och begreppsbildning kring rörelse (en- och tvådimensionell), orsak och verkan samt rörelsemängd behandlas.
Grundläggande begrepp med syfte att skapa en förståelse för organiska och biokemiska molekyler, deras uppbyggnad samt reaktionsmekanismer behandlas med fokus på mat, kost och hälsa och kostens påverkan på miljön.
Modeller för att förstå och beskriva naturvetenskapliga fenomen i vardagliga och samhälleliga kontexter studeras ochelevers föreställningar och lärande om världen problematiseras. Vidareanvänds modeller för analys och design av undervisning i naturkunskap.
Genom laborativt arbete tränas både eget handhavande och metodik för laborativt arbete med elever.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva, förklara, tillämpa och reflektera över i kursen behandlade fysikaliska och kemiska begrepp och modeller
- identifiera, beskriva och förklara det naturvetenskapliga innehållet i vardagsfenomen och händelser
- beskriva och diskutera naturkunskapsämnets karaktär och innehåll med utgångspunkt i läroplanen, elevers relation till ämnet samt ämnets plats i gymnasieskolan
- ge exempel på undervisning som kan främja elevers kunskapsutveckling i naturkunskap
- behärska grundläggande laboratoriemetodik
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, övningar, laborationer, undersökningar, grupparbete, litteraturseminarier, gestaltningar och datorbaserat lärande. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande. Laborationer och seminarier utgör obligatoriska moment i kursen.
Prov 1: Individuell salstentamen, 9 hp (Written Examination, 10 credits). I detta prov examineras mål 1 och 2 genom en skriftlig salstentamen.
Prov 2: Muntlig presentation och laborativ examination, 6 hp (Oral Presentation and Laboratory Examination, 6 credits). I detta prov examineras lärandemål 3-4 genom en muntlig presentation. Lärandemål 5 examineras genom en laborativ examination.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Betygsskala
Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För betyget väl godkänd (VG) krävs VG på prov 1 och 2.
Andersson, Björn (2008) Att förstå skolans naturvetenskap – Forskningsresultat och nya idéer. Lund; Studentlitteratur. (Kapitel 1-6, 17, 19) (140 s). (boken används i fler kurser)
Andersson, Björn (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap – kunskapsbyggande med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1-7) (70 s). (boken används i fler kurser)
Andrée, Maria (2012) Vardagsanknytning som pedagogiskt redskap. I: Strömdahl, H. & Tibell, L. (Red.) Skola och naturvetenskap (15 s) (finns för utlåning)
Christensson, Camilla & Sjöström, Jesper (2014). Chemistry in context: analysis of thematic chemistry videos available online. Chemistry Education Research and Practice, 15(1), 59-69.
Hellberg, Annika (2013) Så arbetar du med kemikalier i skolan. Arbetsmiljöverket (138 s) (finns för utlåning)
Heller, Douglas P. & Snyder, Carl H. (2015) Visualizing everyday chemistry. John Wiley & Sons Ltd (Kapitel 1-8, 10-11 och 14) (360 s)
Hewitt, Paul (2013) Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (Kapitel 3-5 och 7) (90 s). (boken används i fler kurser)
Jakobsson, Gunilla (2003) Vardagskemi. Lund; Studentlitteratur (200 s)
Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2015) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Liber (Kapitel 1, 2 och 4) (130 s). (boken används i fler kurser)
Artiklar, webbsidor och stencilerat material (ca 150 s)
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).