Grundläggande behörighet + Matematik 3b eller Matematik 3c eller Matematik C, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6

Studenten ska utveckla kunskaper kring grundläggande fysikaliska och kemiska begrepp och modeller, samt tillämpningar av dessa i vardag och samhälle. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla en förståelse för naturvetenskapernas didaktik och kontextbaserad undervisning.

I kursen introduceras professionsämnet Naturkunskap och lärande, bland annat behandlas naturkunskapsämnets ämnesplan i Lgy11 och progressionen i både ämne och ämnesdidaktik, mellan och i ämnets sex kurser. Den klassiska mekanikens teori och begreppsbildning kring rörelse (en- och tvådimensionell), orsak och verkan samt rörelsemängd behandlas.

Grundläggande begrepp med syfte att skapa en förståelse för organiska och biokemiska molekyler, deras uppbyggnad samt reaktionsmekanismer behandlas med fokus på mat, kost och hälsa och kostens påverkan på miljön.

Modeller för att förstå och beskriva naturvetenskapliga fenomen i vardagliga och samhälleliga kontexter studeras och elevers föreställningar och lärande om världen problematiseras. Vidare används modeller för analys och design av undervisning i naturkunskap.

Genom laborativt arbete tränas både eget handhavande och metodik för laborativt arbete med elever.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, övningar, laborationer, undersökningar, grupparbete, litteraturseminarier, gestaltningar och datorbaserat lärande. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande. Laborationer och seminarier utgör obligatoriska moment i kursen.

Prov 1: Individuell salstentamen, 9 hp (Written Examination, 9 credits). I detta prov examineras mål 1 och 2 genom en skriftlig salstentamen.

Prov 2: Muntlig presentation och laborativ examination, 6 hp (Oral Presentation and Laboratory Examination, 6 credits). I detta prov examineras lärandemål 3-4 genom en muntlig presentation. Lärandemål 5 examineras genom en laborativ examination.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För betyget väl godkänd (VG) krävs VG på prov 1 och 2.

Andersson, Björn (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap – kunskapsbyggande med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1-7) (70 s). (boken används i fler kurser)

Andrée, Maria (2012) Vardagsanknytning som pedagogiskt redskap. I: Strömdahl, H. & Tibell, L. (Red.) Skola och naturvetenskap (15 s) (finns för utlåning)

Christensson, Camilla & Sjöström, Jesper (2014). Chemistry in context: analysis of thematic chemistry videos available online. Chemistry Education Research and Practice, 15(1), 59-69.

Hellberg, Annika (2013) Så arbetar du med kemikalier i skolan. Arbetsmiljöverket (138 s) (finns för utlåning)

Heller, Douglas P. & Snyder, Carl H. (2015) Visualizing everyday chemistry. John Wiley & Sons Ltd (Kapitel 1-8, 10-11 och 14) (360 s)

Hewitt, Paul (2013) Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (Kapitel 3-5 och 7) (90 s). (boken används i fler kurser)

Jakobsson, Gunilla (2003) Vardagskemi. Lund; Studentlitteratur (200 s)

Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2015) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Liber (Kapitel 1, 2 och 4) (130 s). (boken används i fler kurser)

Artiklar och webbsidor (ca 250 s)

Universitetet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).