Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper i naturvetenskap och teknik genom arbete med innehåll kopplat till vardag, närmiljö, närsamhälle och världen globalt. Ett annat syfte är att studenterna ska utveckla sin förståelse för hållbar utveckling i perspektiv av hälsa och miljö.
Denna kurs behandlar ämnesområden som olika fenomen i Universum och Jordens och livets utveckling, bl a i ett tidsperspektiv från Big Bang till dagens biologiska mångfald som resultat av naturligt urval. Vidare studeras naturvetenskap och teknik utifrån värme och trafik för att anknyta till vardagen och närsamhället. Ett annat omfattande tema i kursen är styr och regler som kan appliceras i alla de naturvetenskapliga ämnena samt i teknik, också detta för att kunna knyta an till vardag och samhälle. Kursen avslutas med fokus på hållbar utveckling i vilken bl a hälsa och miljö behandlas. Det naturvetenskapliga och tekniska innehållet kopplas till arbetsformer som digital teknik och dramatisering, inklusive berättande.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- förklara viktiga fenomen i universum samt resonera om jordens och livets utveckling på jorden samt kunna för relevant åldersgrupp dramatisera och levandegöra naturvetenskapliga fenomen genom t ex berättande
- utifrån de tematiska begreppen värme och trafik identifiera och förklara fysikaliska, kemiska och biologiska fenomen som finns i närmiljön
- utifrån tekniska och naturvetenskapliga principer identifiera tekniska lösningar i samhället och göra egna konstruktioner
- bygga tekniska konstruktioner för styrning och reglering samt digitalt kunna dokumentera processen från idé till produkt
- undersöka och analysera in- och utflöden av vatten, mat och energi i en skola och diskutera dessa i relation till ett hållbart samhälle
- redogöra för nerv- och hormonsystemet som människokroppens styr- och reglersystem samt kunna exemplifiera i vilka konkreta sammanhang de båda systemen används
- redogöra för och förklara hållbar utveckling utifrån ett lokalt och globalt miljö- och hälsoperspektiv
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, exkursion, laborationer och praktiskt arbete, seminarier, självstudier samt av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.
Mål ett examineras genom att studenten gör en muntlig presentation. Mål två, fem, sex och sju examineras genom att studenten gör en begreppskarta. Mål tre examineras genom att studenten gör en teknisk konstruktion som gestaltas digitalt. Mål fyra examineras genom att studenten i grupp konstruerar en teknisk konstruktion och individuellt dokumenterar processen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Andersson, Björn (2010). Att utveckla undervisning i naturvetenskap - kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur (297s)
Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). Naturvetenskapens bärande idéer. För lärare F-6. Malmö: Gleerups. (190 s)
Elfström Ingela; Nilsson, Bodil; Sterner, Lillemor; Wehner-Godée, Christina (2008). Barn och naturvetenskap – upptäck, utforska, lära. Stockholm: Liber (178s)
Grimvall, Göran (2013). Teknikens väsen: skolans teknikämne i tidigare skolår. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 100 s)
Grönte, Veronika (2006). Berättarteknik. Uppsala: nationellt centrum för biologi (40s). Kan även laddas ner på: http://www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne/pdf/idehafte1.pdf
Helldén, Gustav; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger; Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Libers förlag (224s)
Lindegren, Roger (2007). När kemin stämmer. Lund: Studentlitteratur (230s)
Rönnlund, Bo (2005). Fysikbegrepp och Experiment. Luleå: Norrlands Skolkonsulent (304s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.