Lärare anställda hos huvudman, entreprenör eller folkhögskola i enlighet med förordning 2016:709

Behörigheten styrks av blanketten Huvudmannens godkännande.

Kursdeltagaren ska utveckla grundläggande kunskaper om undervisning i svenska som andraspråk för årskurs 7 – 9 samt utveckla sin medvetenhet om utbildningens roll i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer.

Utifrån kursdeltagarnas yrkeserfarenhet problematiseras frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt avseende utbildning för nyanlända och elever med olika kulturell bakgrund granskas dagens skola och samhälle med avseende på flerspråkighet, språklig variation, ungdomsspråk,

genus, klass, interkulturalitet, identitet, religion och etnocentriska mönster. Här behandlas särskilt migrationsprocessen och flyktingskap i socialt och psykologiskt perspektiv. Kursdeltagarna diskuterar vidare externa faktorer som påverkar flerspråkiga och nyanlända elevers lärande och utveckling såsom skolans organisation, lärarkompetens samt en tidig studie-och yrkesvägledning. Dessa studier leder vidare in i en analys av rollen som lärare i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö, där flerspråkighet ses som en resurs. Kursdeltagarna diskuterar såväl olika förhållningssätt som olika klassrumsaktiviteters betydelse och potential när det gäller att skapa en elevaktiv läromiljö som främjar flerspråkiga elevers lärande och skolframgång. Här behandlas olika kommunikativa uttrycksformer, såsom ord, bild, drama och IT, utifrån deras betydelse för andraspråkselevers språkutveckling och litteracitetsutveckling. Tillsammans relaterar deltagarna didaktiska grundfrågor och verktyg samt frågor om bedömning och kartläggning till forskning, beprövad erfarenhet och aktuella styrdokument.

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Kursens genomförande bygger på att kursdeltagarna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Samtliga lärandemål examineras skriftligen genom ett paper och muntligen genom ett seminarium som utgår från kursdeltagarnas texter.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Axelsson, Monica (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv. I: Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och Kultur. S. 81–138). (57 s.)

Bergman, Pirkko & Sjöqvist, Lena (2003), Skönlitteratur som läromedel. I: Att undervisa elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm. Liber Distribution. (12 s.)

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever – Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (300 s)

Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket lyft tänkandet – språk och lärande. 5 uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren (264 s.)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren (245 s)

Norberg Brorsson, Birgitta (2016). Språk- och ämnesutvecklande arbete i samhällsorienterande ämnen – en fallstudie. I: Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (s 135–160) (26 s)

Universitetet ger deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.