Enligt uppdrag

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla en fördjupad förståelse för och kunskap om systematiskt utvecklingsarbete samt hur utvecklingsarbete kan förankras vetenskapligt.

I föreläsningar tas begrepp som kollegialt lärande, praktiknära forskning och aktionsforskning upp och dessa diskuteras vidare i mindre handledningsgrupper. I handledningsgrupperna förbereds de klassrumsstudier som kursdeltagarna genomför inom kursen genom att forskningsfrågor, metoder och teoretiska utgångspunkter diskuteras och formuleras. Klassrumsstudierna utgår från en relevant fråga som undersöks utifrån vetenskapligt grundade teorier och metoder. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet prövas utifrån klassrumsstudien.

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

• redogöra för teorier och modeller för systematiskt utvecklingsarbete och kollegialt lärande

• planera och genomföra ett utvecklingsprojekt i en klassrumsmiljö

• analysera utfallet av projektet och diskutera resultatet av analysen i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

• problematisera utvecklingsarbete utifrån möjligheter och hinder vid genomförandet samt etiska aspekter av att bedriva utvecklingsarbete i en klassrumsmiljö

I föreläsningar tas begrepp som kollegialt lärande, praktiknära forskning och aktionsforskning upp och dessa diskuteras vidare i mindre handledningsgrupper. I handledningsgrupperna förbereds de klassrumsstudier som kursdeltagarna genomför inom kursen genom att forskningsfrågor, metoder och teoretiska utgångspunkter diskuteras och formuleras. Klassrumsstudierna utgår från en relevant fråga som undersöks utifrån vetenskapligt grundade teorier och metoder. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet prövas utifrån klassrumsstudien.

Lärandemål 2 och 3 examineras genom en skriftlig reflektion.

Lärandemål 1 och 4 examineras genom en muntlig presentation.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utifrån föreläsningar och arbete i handledningsgrupper fördjupas de teoretiska kunskaperna i delkurs ett för att bidra till kritisk granskning av relationen mellan teori och praktik. Deltagarna genomför ett systematiskt utvecklingsarbete grundat i försteläraruppdraget och prövar hur de erfarenheter som gjorts kan tillgängliggöras och spridas genom kollegialt lärande.

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

• redogöra för och diskutera teorier och modeller för systematiskt utvecklingsarbete och kollegialt lärande samt kritiskt granska deras praktiska relevans

• initiera och genomföra ett utvecklingsprojekt som involverar kollegor och har stöd i vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet

• problematisera försteläraruppdraget utifrån möjligheter och hinder i utvecklingsarbete med kollegor samt etiska aspekter utifrån att leda kollegialt lärande

Kursen är en kombination av campus- och distansutbildning där utbildningsdagarna är kommunförlagda. De kommunförlagda utbildningstillfällena består av grupphandledning samt föreläsningar. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform som Malmö Universitet tillhandahåller.

Lärande mål 1 och 3 examineras genom en utredande och reflekterande text.

Lärande mål 2 examineras genom en muntlig presentation och analys.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Carlgren, Ingrid (2011). Forskning ja, men i vilket syfte och om vad? Forskning om undervisning och lärande, nr 5. (15 sid.)

Katz, S. & Ain Dack, L. (2017). Professionsutveckling och kollegialt lärande: framgångsstrategier och utvecklande motstånd. Stockholm: Natur & Kultur. (138 sid. – väljs i samråd med handledare)

Levinsson, Magnus (2011). Utvecklingsledare på vetenskaplig grund: spänningsfälten mellan evidensbaserad praktik och aktionsforskning. Pedagogisk forskning i Sverige, 16(4), 241-263. (23 sid.)

Runesson, Ulla (2011). Lärares kunskapsarbete – exemplet learning study. Forskning om undervisning och lärande, nr 5. (8 sid.)

Rönnerman, Karin (2011). Aktionsforskning – kunskapsproduktion i praktiken. Forskning om undervisning och lärande, nr 5. (13 sid)

Skolverket. (2015). Vad gör försteläraren? Rapport. Stockholm: Skolverket. (23 sid.)

Timperley, Helen (2013), Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund; Studentlitteratur. (179 sidor – väljs i samråd med handledare)

Ett urval av texter kan tillkomma under kursen samt metodisk och teoretisk litteratur som anknyter till kursdeltagarnas utvecklingsprojekt.

Alvehus, Johan, Eklund, Sanna & Kastberg, Gustaf (2019). Lärarkåren och förstelärarna: splittrad, stärkt och styrd profession. Lund: Studentlitteratur (256 sid – väljs i samråd med handledare)

Alvunger, Daniel (2015). Towards new forms of educational leadership? The local implementation of förstelärare in Swedish schools, Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015:3, 55-65 (11 sid.)

Bergh, Andreas & Englund, Thomas (2016). Professionella förestelärare? Om den svenska förstelärarreforment. I Maja Elmgren, Maria Folke-Fichtelius, Sina Hallsén, Henrik Roman & Wieland Wermke (red.), Att ta utbildningens komplexitet på allvar: En vänbok till Eva Forsberg. Uppsala:Acta Universitatis Uppsaliensis, s. 364-377 (14 sid)

Hjalmarsson, Maria & Löfdahl Hultman, Annica (2016). “Det är inte jag som tillsatt mig själv på posten”: Motstånd och ironi i relationer mellan förstelärare och deras kollegor. Kapet, 12(1), 76-94 (18 sid.)

Skolverket. (2015). Vad gör försteläraren? Rapport. Stockholm: Skolverket. (23 sid.)

Timperley, Helen (2013), Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund; Studentlitteratur. (179 sidor – väljs i samråd med handledare)

Ett urval av texter kan tillkomma under kursen samt metodisk och teoretisk litteratur som anknyter till kursdeltagarnas utvecklingsprojekt.

Kursdeltagare som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för kursdeltagarna. (HF 1:14).

Beslut om kursutvärderingsprocessen vid Fakulteten för lärande och samhälle: https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Policydokument/