Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska problematisera hur identiteter konstrueras, förmedlas och tar sig uttryck i ett mångkulturellt samhälle. Kursen syftar vidare till att studenterna ska erövra grundläggande kunskaper om religions- och kulturmöten i närsamhället. Studenterna ska också utveckla sin reflekterande förmåga kring den egna lärarrollen samt undersöka olika gruppkonstellationers formering och olika lärandemiljöer i skolan och i samhället.

I kursen fokuseras studiet av kulturmöten och identitetsskapande i vid bemärkelse. Särskilt uppmärksammas kristendom, judendom och islam i Sverige. Härvidlag arbetar studenterna bl.a. med temat ”Abrahams barn” kring centrala berättelser och övar sig i berättande och gestaltande i olika former. Studenterna möter också frågor kring barns och ungdomars identitetsskapande processer och hur dessa kommer till uttryck i mångfaldens samhälle. Innehållet i kursen uppmärksammar därmed också demokratiska processer, mänskliga rättigheter och medborgerlig bildning.

Studenterna genomför studiebesök samt gör intervjuer och observationer i närsamhället för att bli förtrogna med lokala religiösa samfund i syfte att kunna använda närmiljön som resurs i undervisningssammanhang.

I en individuell uppgift dokumenterar och analyserar studenterna livsfrågor och kulturmöten i närmiljön med förankring i kursens litteratur.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier, informationssökning och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.

Muntlig och skriftlig redovisning i grupp av studiebesök i olika religiösa samfund i närsamhället där studentens kreativa och didaktiska förmåga bedöms. Temat Abrahams barn examineras dels genom att studenten deltar aktivt i kreativt skapande och gestaltning av vald uppgift, dels i en gruppvis framställd skriftlig inlämningsuppgift som bedöms utifrån didaktisk medvetenhet. En skriftlig individuell examinationsuppgift med utgångspunkt i en intervju om kulturmöten i närmiljön, som också redovisas muntligt i grupp, bedöms med avseende på kvalitet i dokumentation och analysförmåga. Teoretiska perspektiv i kursen diskuteras vid två särskilda litteraturseminarier.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Andersson, Daniel & Åke Sander (red): Det mångreligiösa Sverige – ett landskap i förändring. Lund: Studentlitteratur, 2005 (valda delar, 110 s)

Arvastson, Gösta och Billy Ehn (red): Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups, 2007 (149 s)

Hedin, Christer: Abrahams barn. Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Smedjebacken: Bokförlaget Arena, 1999 (270 s)

Jönsson, Anders: Lärande bedömning. Malmö: Gleerups, 2009 (176 s)

Khemeri, Jonas Hassen: Ett öga rött. Månpocket, 2003 (252 s)

Lalander, Philip & Thomas Johansson: Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, 1999 (166 s)

Lorentz, Hans & Bosse Bergstedt (red): Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur, 2006 (i urval, 100 s)

Otterbeck, Jonas: Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur, 2000 (148 s)

Rosenblad, Dorothea: Abrahams barn. Annorlunda undervisning om religion i dagens Sverige. Stockholm: Gripentryck, 1997 (53 s)

Stier, Jonas: Identitet. Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur, 2003 (159 s)

Trost, Jan: Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, 2010 (165 s)

Williams, Kevin, Helle Hinge and Bodil Liljefors Persson: Religion and Citizenship Education in Europe. CiCe Guidelines on Citizenship Education in a Global Context 5, CiCe Thematic Network, London Metropolitan University 2008. http://cice.londonmet.ac.uk (17 s)

Woodhead, Linda (red): Religions in the Modern World. Traditions and transformations. 2nd edition. Routledge, 2009 (2991) (valda delar, ca 150 s)

Kursplaner och betygskriterier i religionskunskap.

Förslag på valbar litteratur: (ca 250 s)

Claesson, Silwa: Spår av teorier i praktiken. Några skolexempel. Lund: Studentlitteratur, 2002 (131 s)

Estrada, Felipe & Janne Flyghed (red): Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur, 2001 (415 s)

Goldinger, Barbro & Gunilla Magnusson: Fem år av ditt liv. Barnens utveckling under åldersperioden 7-12 år. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1988 (1977) (197 s)

Goldinger, Barbro: Tonårstiden. Utvecklingen från förpubertet upp till vuxen ålder. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1986 (187 s)

Hjerm, Mikael & Abby Peterson: Etnicitet. Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2007 (272 s)

Holmdahl, Barbro: Tusen år i det svenska barnets historia. Lund: Studentlitteratur, 2000 (214 s)

Hultinger, Eva-Stina och Christer Wallentin (red): Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur, 1996 (306 s)

Hylland Eriksen, Thomas: Kulturterrorismen. En uppgörelse med tanken om kulturell renhet. Nora: Nya Doxa, 1999 (72 s)

Madsén, Torsten (red): Lärares lärande. Lund: Studentlitteratur, 1994 (335 s)

Stenberg, Leif: Muslim i Sverige. Lära och Liv. Stockholm: Bilda Förlag, 1999 (128 s)

Svanberg, Ingvar & David Westerlund: Blågul islam? Muslimer i Sverige. Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 1999 (299 s)

Svanberg, Ingvar och Tydén, Mattias: Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria. Wiborg: Dialogos, 2005 (446 s)

Trondman, Mats & Vihad Bunar: Varken ung eller vuxen: samhället idag är ju helt rubbat. Stockholm: Atlas Bokförlag, 2001 (565 s)

Trondman, Mats: Samtidskultur: Karaoke, karnevaler och kulturella koder. Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 1999 (333 s)

Ålund, Alexandra: Multikultiungdom. Kön, etnicitet, identitet. Lund: Studentlitteratur, 1997 (196 s)

Ärnström, Ulf & Hagberg, Peter: Berättarboken - en bok om att berätta med egna ord. Stockholm: Kulturkemi Berättarverkstan, 1991 (88 s)

Någon lärobok för grundskolan och gymnasiet.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.