Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL208C Religion och lärande: Religion, etik och livsfrågor (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om och problematisera hur identiteter konstrueras, förmedlas och tar sig uttryck i ett mångkulturellt samhälle. Kursen syftar vidare till att studenterna utvecklar grundläggande kunskaper om religions- och kulturmöten i närsamhället. Studenterna ska utveckla sin reflekterande förmåga kring den egna lärarrollen samt undersöka olika gruppkonstellationer och lärandemiljöer.
I kursen behandlas studiet av kulturmöten och identitetsskapande i vid bemärkelse. Särskilt uppmärksammas judendom, kristendom och islam ur såväl ett religionshistoriskt perspektiv som ett kulturmötesperspektiv. Temat ”Abrahams barn” behandlas utifrån centrala källtexter och berättande och gestaltande i olika former ingår. Vidare introduceras teorier om ungdomars identitetsskapande processer och hur dessa processer kommer till uttryck i mångfaldens samhälle. Medborgerlig bildning och värdefrågor som till exempel likvärdighet och asymmetri samt orättvisor och demokrati behandlas. Centralt i kursen är interkulturalitet och interkulturella processer bl.a. relaterade till ämnesspecifikt språk och elevers kunskapsutveckling.
I kursen finns också ett internationaliseringsperspektiv som bl.a. inbegriper deltagande i de internationella seminarier som organiseras under den s.k. internationella veckan på Malmö högskola. Studiebesök hos lokala religiösa samfund i närsamhället genomförs med syftet att använda närmiljön som resurs i undervisningssammanhang.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och redogöra för hur individ, grupp och samhälle kan samspela i ungdomars identitetsskapande processer
- självständigt jämföra olika kulturer, religioner (judendom, kristendom och islam) och livsåskådningar och redogöra för hur de kan komma till uttryck i ett mångkulturellt samhälle
- identifiera och beskriva kulturmöten och interkulturella processer med fokus på identitet, etnicitet och migration utifrån berättelser från judendom, kristendom och islam
- använda närsamhällets mångfald som resurs i planering av undervisning
- beskriva och diskutera hur undervisning i religionskunskap kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje elevs lärande och utveckling främjas
- diskutera hur religionskunskapsämnet kan relatera till medborgerlig bildning samt exemplifiera hur skönlitteratur, andra texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja demokrati-, språk- och kunskapsutveckling
- redogöra för sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling samt exemplifiera hur undervisning i religionskunskap kan organiseras för att främja elevers lärande ur ett likvärdighetsperspektiv
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshoppar, informationssökning, grupparbeten, studiebesök och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.
Mål 1 och 4 examineras genom en muntlig och skriftlig redovisning baserad på studiebesök i grupp i olika religiösa samfund i närsamhället, där även didaktisk förmåga bedöms.
Mål 2, 3 och 6 examineras i en workshop kring temat Abrahams barn. Examinationen sker genom att studenten deltar aktivt i kreativt skapande och gestaltning av vald uppgift, samt i ett studentlett seminarium kring livsfrågor med relevans i nutid, och i en workshop kring temat.
Mål 2 och 3 examineras genom en individuell skriftlig hemtentamen om judendom, kristendom och islam.
Mål 5, 6 och 7 examineras genom att studenten i grupp framställer en digital berättelse där resonemangen om första- och andraspråksperspektiv samt reflektion över hur undervisningen i skolämnet religionskunskap kan främja alla elevers lärande bedöms.
Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.
Groth, Bente (2002). Judendomen: kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och kultur. (Urval 160 s.)
Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & kultur. (284 s.)
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. Ny uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (I urval ca 100 s.)
Hedin, Christer (2007). Abrahams barn: vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Stockholm: Dialogos. (273 s.)
Khemiri, Jonas Hassen (2012). Ett öga rött. Månpocket. (252 s.) - eller annat skönlitterärt verk som väljs i samråd med examinator.
Liljefors Persson, Bodil (2011). ”Abrahams barn – inkluderande undervisning utifrån kreativt samarbete och dialog.” I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. (s. 187-202).
Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)
Roald, Anne-Sofie (2005). Islam: historia, tro, nytolkning. Stockholm: Natur och kultur. (Urval 160 s.)
Roos, Lena (2011). “Ansikte mot ansikte”. I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. (s. 203-216).
Rosenblad, Dorothea & Fanny Rosenblad. (2013). Samma rötter: Abrahams barn i tre religioner: Lärarhandledning. Fondi förlag. (192 s.)
Woodhead, Linda (2004). Christianity – A Very Short Introduction. Oxford: Oxford University Press. (168 s.)
Stier, Jonas (2003). Identitet. Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur. (159 s.)
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. (165 s.)
Williams, Kevin, Helle Hinge and Bodil Liljefors Persson (2008). Religion and Citizenship Education in Europe. CiCe Guidelines on Citizenship Education in a Global Context 5, CiCe Thematic Network, London Metropolitan University. http://cice.londonmet.ac.uk (17 s.)
Tillkommer aktuella artiklar ca 200 s.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).