Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL211C Religion och lärande: Religion, etik och existentiella frågor (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten ska problematisera hur identiteter konstrueras, förmedlas och tar sig uttryck i ett mångkulturellt samhälle. Kursen syftar vidare till att studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper om religions- och kulturmöten i närsamhället. Studenten ska utveckla sin reflekterande förmåga kring den egna lärarrollen samt undersöka olika gruppkonstellationer och lärandemiljöer. Kursen syftar också till att studenten utvecklar kunskaper om andraspråksperspektiv och värdefrågor.
I kursen fokuseras studiet av kulturmöten, migration och identitetsskapande. Särskilt uppmärksammas judendom, kristendom och islam ur såväl ett religionshistoriskt perspektiv som ett kulturmötesperspektiv. Studenterna arbetar bland annat med temat ”Abrahams barn” utifrån centrala källtexter och övar sig i berättande och gestaltande i olika former. Studenterna möter teorier om ungdomars identitetsskapande processer och undersöker hur dessa processer kommer till uttryck i mångfaldens samhälle. Innehållet i kursen uppmärksammar också andraspråksperspektiv och värdefrågor som till exempel likvärdighet och asymmetri samt orättvisor och demokrati.
Studenterna genomför studiebesök i närsamhället för att bli förtrogna med lokala religiösa samfund i syfte att kunna använda närmiljön som resurs i undervisningssammanhang.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för hur individ, grupp och samhälle kan samspela i ungdomars identitetsskapande processer och använda närsamhällets mångfald som resurs i planering av skolarbete.
- självständigt jämföra olika kulturer, religioner (judendom, kristendom och islam) och livsåskådningar och redogöra för hur de kan komma till uttryck i ett mångkulturellt samhälle.
- identifiera och beskriva kulturmöten med fokus på identitet, etnicitet och migration utifrån berättelser från judendom, kristendom och islam där gestaltande arbetssätt är i fokus.
- redogöra för centrala lärandeteorier i relation till lärande och undervisning.
- redogöra för hur elevers begreppsförståelse och språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt exemplifiera hur skönlitteratur och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling.
- redogöra för sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv samt exemplifiera hur undervisning i religionskunskap kan organiseras för att främja elevers lärande.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshoppar, informationssökning, grupparbeten, studiebesök och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.
Prov 1: Muntlig presentation och skriftlig inlämningsuppgift. I detta prov examineras lärandemål 1.
Prov 2: Muntlig presentation. I detta prov examineras lärandemål 2, 3, 5.
Prov 3: Muntlig presentation och skriftlig inlämningsuppgift. I detta prov examineras lärandemål 4, 5, 6.
Prov 4: Skriftlig hemtentamen. I detta prov examineras lärandemål 2, 3.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Groth, Bente (2002). Judendomen: kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och kultur. (I urval 160 s.)
Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & kultur. (284 s.)
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. Ny uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (I urval ca 100 s.)
Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (I urval: kapitel 7)
Hedin, Christer (2007). Abrahams barn: vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Stockholm: Dialogos. (273 s.)
Khemiri, Jonas Hassen (2012). Ett öga rött. Månpocket. (252 s.)
Liljefors Persson, Bodil (2011). ”Abrahams barn – inkluderande undervisning utifrån kreativt samarbete och dialog.” I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. (s. 187-202).
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur. (I urval: kapitel 7, 9, 10)
Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)
Roald, Anne-Sofie (2005). Islam: historia, tro, nytolkning. Stockholm: Natur och kultur. (Urval 160 s.)
Roos, Lena (2011). “Ansikte mot ansikte”. I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. (s. 203-216).
Rosenblad, Dorothea & Fanny Rosenblad. (2013). Samma rötter: Abrahams barn i tre religioner: Lärarhandledning. Fondi förlag. (192 s.)
Woodhead, Linda (2004). Christianity – A Very Short Introduction. Oxford: Oxford University Press. (168 s.)
Stier, Jonas (2003). Identitet. Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur. (159 s.)
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. (165 s.)
Williams, Kevin, Helle Hinge and Bodil Liljefors Persson (2008). Religion and Citizenship Education in Europe. CiCe Guidelines on Citizenship Education in a Global Context 5, CiCe Thematic Network, London Metropolitan University. (17 s.) Tillgänglig via Internet.
Tillkommer aktuella artiklar ca 200 s.
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).