Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL215C Religion och lärande: Religion, etik och livsfrågor (genomgången)

I kursen behandlas identitetsskapande med fokus på levd religion. Särskilt uppmärksammas judendom, kristendom och islam ur ett religionshistoriskt perspektiv. Centralt i kursen är interkulturalitet och interkulturella processer. Genom studiebesök hos lokala religiösa samfund i närsamhället studeras religion i sitt levda sammanhang, i syfte att använda närmiljön som resurs i undervisningen.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om och problematisera hur identiteter konstrueras, förmedlas och tar sig uttryck i ett mångkulturellt samhälle med fokus på de monoteistiska religionerna judendom, kristendom och islam i historia och nutid. Kursen syftar vidare till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om interkulturalitet och levd religion. Kursen innehåller också en grundläggande orientering om olika lärandeteorier.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. självständigt jämföra och diskutera likheter och skillnader mellan olika traditioner och tolkningar av judendom, kristendom och islam, bland annat genom att utgå från och använda olika typer av källtexter och urkunder

2. producera och diskutera ett eget undervisningsmaterial utifrån teorier om representation och ett interkulturellt perspektiv

3. redogöra för centrala lärandeteorier i relation till lärande och undervisning

4. analysera och redogöra för hur individ, grupp och samhälle kan samspela i identitetsskapande processer

5. använda närsamhällets mångfald som resurs i planering av undervisning kring levd religion

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshoppar, informationssökning, grupparbeten, studiebesök och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Exam), 5 hp. Examinerar lärandemål 1.

Prov 2: Muntlig och skriftlig bild- och textanalys (Oral and Written Image and Text Analysis), 5 hp. Examinerar lärandemål 2 och 3.

Prov 3: Portfolio (Portfolio), 5 hp. Examinerar lärandemål 4 och 5.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

De Sondy, Amanullah, Gonzalez, Michelle. A. and Green, William S. (2020) Judaism, Christianity, and Islam: An Introduction to Monotheism. London & New York: Bloomsbury Academic. (272 s.)

Franck, Olof & Thalén, Peder (red.) (2018). Interkulturell religionsdidaktik: utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 3, 4, 6 och 10. 106 s.)

Groth, Bente (2002). Judendomen: kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och kultur. (Urval i samråd med lärare 160 s.)

Holmqvist, Mona (red.) (2021). Teorier för undervisning och lärande. Malmö: Gleerups. (199s.)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2020). Lärande, skola, bildning. 5:e utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur. (Kap. 7, 9, 10. 107 s.)

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (Kap 12 & 13. 28 s.)

Plank, Katarina & Enstedt, Daniel (red.) (2018). Levd religion: det heliga i vardagen. Lund: Nordic Academic Press. (352 s.)

Rasmussen, Tarald & Thomassen, Einar (2007). Kristendomen: en historisk introduktion. Skellefteå: Artos. (Del 1 och 2. 270 s.)

Roald, Anne-Sofie (2005). Islam: historia, tro, nytolkning. Stockholm: Natur och kultur. (Urval i samråd med lärare 160 s.)

Stier, Jonas (2019). Identitet: ett socialpsykologiskt perspektiv, Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (184 s.)

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. (165 s.)

Utöver detta tillkommer källtexter (ca. 250 s.), aktuella artiklar (ca 200 s.) och ett skönlitterärt verk.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.