Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SB221B Samhällsorientering och lärande: Människans levnadsvillkor i tid och rum (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna undervisa i samhällsorienterande ämnen i ett F-3 – perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om bedömning för och av varje elevs lärande. Kursen syftar också till att studenterna ska fördjupa sina ämnesteoretiska kunskaper inom geografi och samhällskunskap med fokus på människors levnadsvillkor i ett vidare perspektiv.

Kursens huvudtema är människans levnadsvillkor tolkat i ett globalt perspektiv. Kursens delmoment utgörs av ämnena samhällskunskap och geografi.

Intressekonflikter kring hållbar utveckling inom och mellan länder och grupper samt konsekvenser för befolkningen behandlas. Stor vikt läggs vid orsakssammanhang samt konsekvenser av gjorda val, både på individnivå och global nivå. Vidare studeras demokratiska processer kopplade till mänskliga rättigheter utifrån ett globalt perspektiv. Med utgångspunkt från styrdokumenten och med fokus på en skola för alla bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktiska frågeställningar. Kursen behandlar vidare planeringen och utformningen av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Kursen behandlar också kunskapssynen i skolans styrdokument.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av presentationer, gruppövningar, responsarbete, studiebesök, seminarier och utvecklas i samverkan mellan studerande och lärare med utgångspunkt från kursens syfte och mål. Kursen bygger på ett aktivt deltagande av samtliga studenteri ett gemensamt kunskapsbyggande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till seminarier kring ex. aktuella frågor inom ramen för kursens innehåll och mål.

Studenten examineras enligt följande:

PBL; Studenterna skall i grupp genomföra ett PBL-arbete utifrån kursens centrala tema, hållbar utveckling. Tydlig koppling till använd litteratur krävs. PBL-arbetet redovisas muntligt i grupp.

Planering; Individuellt skriver studenten en planering i vilken kursens tema omvandlas från styrdokument till en konkret lärsituation där hänsyn tas till olika elevers intressen. I planeringen ingår information om hur studenten bedömer elevernas prestationer formativt.

Litteraturseminarium där Vincent Dahlbäcks bok diskuteras och analyseras utifrån frågeställningar som studenten före seminariet dokumenterat på IL. Frågeställningarna har sin utgångspunkt i kursens mål.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

*Gemensam litteratur i samtliga fördjupningskurser

Aggestam, Karin (2004). //(O)rättfärdiga krig.// Lund: Studentlitteratur. (212 s)

Dahlbäck, Vincent (2010).// Känslor gräver inga gravar//. Förlag: Carlsson. (222 s)

//Education for change//. En handledning för undervisning och lärande för hållbar utveckling.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.balticuniv.uu.se%2Findex.php%2Fcomponent%2Fdocman%2Fdoc_download%2F209-education-for-change-handbook-swedish&ei=XC-EVJugHYieywOK0oDoDg&usg=AFQjCNG7F9o5AC0QjVfZ6w1Jae9GIeCjew&bvm=bv.80642063,d.bGQ (tillgänglig 2014-12-07)//

Fountain, Susan (2007). Att undervisa för utveckling//. Lund: Studentlitteratur. (150 s)//

Gleerups stora skolatlas// (3:e uppl. 2012). Malmö: Gleerups//

*Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning//. Malmö: Gleerups. (224 s)//

*Kroksmark, Tomas (2013). De stora frågorna om skolan//. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (ca 300 s i urval)//

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod//. Malmö: Gleerups. (125 s)//

*Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik//. 5. uppl. Umeå: Fundo. (66 s)//

Marks, Robert B (2004). Den moderna världens ursprung//. Lund: Arkiv. (206 s)//

Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2:a uppl. 2013). Att se möjligheter i svårigheter: barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter//. Lund: Studentlitteratur. (155 s.)//

Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif (2011). Miljödidaktik: naturen, skolan och demokratin//. Lund: Studentlitteratur. (214 s)//

*Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter//. (73 s)//

www.skolverket.se Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

*Skolverket (2010). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys//. (60 s.)//

Valbar

Collste, Göran (2004). //Globalisering och global rättvisa. //Lund: Studentlitteratur//. (200 s)//

Fredericks, Anthony D (2007). //Much More Social Studies Through Children's Literature: A Collaborative Approach//. Libraries Unlimited Inc. (276 s)

Gersmehl, Phil (2008). //Teaching Geography//. Guilford Press. (320 s)

Nilsson, Jan & Wagner, Ulla & Rydstav (2008). //Vilja och våga: temaarbete i grundskolans tidigare år//. Lund: Studentlitteratur. (135 s)

http:www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1855 Faktisk fantasi – barns språkutveckling genom skapande (2004). (87 s)

http:www.skolverket.se/polopoly_fs/1.98098!/Menu/article/attachment/hallbar_utveckling_i_praktiken.pdf //Hållbar utveckling i praktiken//. (120 s)

Vilby, Knud. (2007). //Den globala resan: marginalisering och miljöhot//. Lund:

Studentlitteratur. (370 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.