Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om hur migration, kulturmöten, identiteter och livsfrågor kommuniceras i tid och rum genom berättelser och föreställningar. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk, kultur och identitet. Studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk och kunskapsutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska lära sig grunderna i läromedelsanalys, fördjupa sin förståelse av bedömningens funktion att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling samt utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin undervisning och elevers lärande i ett F-3 respektive.

Inom ämnena historia och religionskunskap behandlar kursen människors levnadsvillkor och kulturmöten samt livsfrågor och identiteter, gestaltade i föreställningar och berättelser.

Kursen behandlar kultur ur ett brett perspektiv där etnicitet, genus och klass fungerar som utgångspunkter för hur kulturbegreppet behandlas i skolans styrdokument.

Andra fokus gäller innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett F-3 perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första- och andraspråksperspektiv.

Kursen behandlar vidare dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av presentationer, gruppövningar, workshopar i estetisk kommunikation, responsarbete, studiebesök, seminarier och utvecklas i samverkan mellan studerande och lärare med utgångspunkt från kursens syfte och mål. Kursen bygger på ett aktivt deltagande av samtliga studenter i ett gemensamt kunskapsbyggande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till seminarier kring frågor inom ramen för kursens innehåll och mål.

Delexamination A, muntlig i grupp: Med utgångspunkt i enkritisk granskning av läromedel framställs och presenteras kompletterande läromedel som ska handla om de centrala ämnesspecifika begreppen i kursen. Användning avgestaltande uttrycksformer samt resonemang om det ämnesspecifika språket i förhållandet till elevers kunskapsutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv ingår. (Redovisningen berör målen: 1, 5, 6, 8)

Delexamination B, muntlig i grupp: Fokus ligger påatt framställa och diskuteraunderlag för bedömning av elevers kunskapsutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv utifrån hela eller delar av undervisning där ovanstående läromedel ingår. Bedömingen ska relateras till nationella mål och kunskapskrav. (Redovisningen berör målen: 2, 3, 4, 7)

Delexamination C, individuell skriftlig examination: Studenten producerar dels en pedagogisk planering utifrån de centrala ämnesspecifika begreppen i kursen, som visar hur lärandet kan organiseras. Dels argumenterar studenten i en separat text för sina val av innehåll, arbetsformer och bedömning samt hur gestaltande uttrycksformer kan användas i det egna undervisningsämnet för att stödja olika elevers språk- och kunskapsutveckling. (Alla mål examineras.)

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Andreasson, Ingela (2014). Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden. I Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5, 345–366. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Andreasson, Ingela, & Dovemark, Marianne (2013). Transforming insecurity into a commodity: Using the digital tools Unikum and InfoMentor as an example in Swedish education, European Educational Research Journal, 12(4), (s. 480–491)

Dahlin Bo (2004): Om undran inför livet. Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (151 s)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010): Språkinriktad undervisning: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (226 s)

Hirsh, Åsa (2012). IUP – verktyg för lärande? I Utveckling genom IUP? Forskning om undervisning och lärande 9, oktober 2012. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. (s. 32–41)

Israelsson, Marie, Jönsson, Anders. & Grettve, Anna (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur.

Jönsson, Anders och Odenstad, Christina (2013): Bedömning i SO : För grundskolan Malmö: Gleerups. (184 s)

Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygssättningspraktik. I Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Forskning om undervisning och lärande 3, januari 2010. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. (s. 21–29)

Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. 2., [oförändr.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Lundahl, Christian (2014), Bedömning – att veta vad andra vet. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red)(2014). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Löfstedt, Malin (red.) (2011): Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (206 s)

Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (2008) Exploring Talk in School Kapitel 1,4, 8 och 10 (100 s.)

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29. (s. 4-14)

Skolverket: Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella utvecklingsplanen. (2013) (29 s.) www.skolverket.se

Skolverket: (2012). Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (134 s) www.skolverket.se

Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund? (66 s.) www.skolverket.se

Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskrav i respektive ämne. (ca 40 s) www.skolverket.se

Stier, Jonas (2012). Identitet: Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur. (159 s.)

Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (1992), Tusen år av invandring: en svensk kulturhistoria. Stockholm: Gidlunds (430 s)

Vallberg Roth, Ann-Christine (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5. (s. 403-437) Swedish Educational Research Association.

Vallberg Roth, Ann-Christine (2010). Stödja och styra: Om bedömning av yngre barn. Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Wibeck, Sören (2004). Religionernas historia: Om tro, hänförelse och konflikter. Lund: Historiska media (456 s.)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).