Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL205G Examensarbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig ett historiskt perspektiv på språk, kultur och litteratur från äldre tid fram till slutet av 1800-talet och utveckla sin förmåga att använda äldre texter i en samtida, kulturellt differentierad lärmiljö.

Studenterna läser äldre texter i olika genrer, i huvudsak från den västerländska kulturkretsen. Härvid utforskar de särskilt den historiska tillblivelsekontexten och litteraturens möjligheter att bidra till en historisk förståelse. Genom språkliga analyser av texter från olika genrer och tidpunkter fokuseras också svenska språkets utveckling och variation. Studenterna läser och diskuterar också några aktuella artiklar som behandlar språksituationen i Norden. Samtidigt gör studenterna tematiska, motiviska, stilistiska och andra relevanta jämförelser mellan olika texter, och omläsningar prövas ur ett samtida, pedagogiskt riktat och tematiskt perspektiv. I samband med det undersöker studenterna läromedel och granskar och värderar dessa kritiskt. Frågor som rör studiet av äldre svenska texter i ett kulturellt heterogent klassrum diskuteras med hjälp av relevanta inslag i litterär receptionsteori. I en seminarieserie, som även består av nätbaserade seminarier, tolkas äldre texter ur olika perspektiv och genom att undersöka kursplaner och använda teori diskuterar och problematiserar studenterna principer för kanonbildning och språknormering samt olika synsätt på skönlitteraturens potential för lärande. Något eller några seminarier i seminarieserien leds av studenterna.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, pararbete, nätbaserade seminarier, responsarbete och handledning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Kursen examineras i två prov:

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written exam), 7,5hp. Examinationen består av en individuell skriftlig tentamen som examinerar lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Skriftlig analys och muntliga seminarier (Written Analysis and Oral Seminars) 7,5 hp. Examinationen består av en pedagogiskt riktad skriftlig analys av texter som hålls samman av ett tema. Textanalysen som skrivs i par presenteras och diskuteras på ett seminarium (lärandemål 4 och 6). Examinationen består också av ett muntligt seminarium i mindre grupp. Här granskar studenten kritiskt och tar ställning till principer som ligger till grund för språknormering samt analyserar flerstämmigheten i den diskussion som förts i kursens nätbaserade seminarieserie (lärandemål 5 och 7)

I kursen kan obligatoriska moment ingå.

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Aitchison, Jean (2013). Language Change: Progress or Decay? Cambridge University Press (305 s.)

Beach, Richard m fl (2006). Teaching Literature to Adolescents. Lawrence Erlbaum Associates (s 122-195) (73 s.)

Broady, Donald (1994). Enligt konstens alla regler. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 (14 s.)

Gagnesjö, Maria (2015). "Om hundra år är det din svenska som är gammaldags". En läromedelsstudie om hur svenskläroböcker 1966–2014 skriver om språkhistoria, läroböckers språkhistoriska kanon samt hur man kan identifiera språkhistoriemedvetande. Examensarbete, Malmö högskola. Malmö: Malmö högskola (68 s.)

Hårstad, Stian (2016). ”[…] en enkel og saklig innføring i norsk språkhistorie”. Språkhistorie som norskdidaktisk emne – et faghistorisk utsyn. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 9.

Hårstad, Stian (2016). Læring om normering. Erafaringer fra et språkhistorie-didaktisk eksperiment i lærerutdanninga. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 10.

Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos (190 s.)

McGuillory, John (1995). Canon. I: Lentriccia, F. & McLaughlin, T. (red.). Critical Terms for Literary Study. University of Chicago Press. (s 233-244) (11 s.)

Nordisk kvinnolitteraturhistoria, https://nordicwomensliterature.net/se/valkommen-till-nordisk-kvinnolitteraturhistoria/ (I urval enligt anvisningar)

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009, femte upplagan). Litteraturens historia i Sverige. Norstedts (640 s.) (Läses som referenslitteratur)

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1990). Litteraturens historia i världen. Norstedts (630 s.) (Läses som referenslitteratur)

Pettersson, Gertrud (1996 el. senare). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Studentlitteratur (kap. 1-6 och 9) (182 s.)

Petersson, M. (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (371 s.) (I urval enligt anvisningar.)

Richter, David H (red.) (2000). Falling into Theory. Conflicting Views on Reading Literature, Second Edition. Bedford/St. Martin´s (414 s.) (I urval enligt anvisningar)

Teleman, Ulf (2003). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Serie Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Norstedts (280 s.)

Thavenius, Jan (1999). Gymnasiets litterära kanon. I: Thavenius, Jan (red.). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (s 119-135) (16 s.)

Williams, Anna (1997). Att skapa litteraturhistoria. I: Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Gidlunds (s 36-48) (12 s.)

Ett urval artiklar ur Språk i Norden/Sprog i Norden enligt anvisningar (ca 200 s.)

Ytterligare litteratur och vetenskapliga artiklar om bedömning, litteraturreception och läromedelsanalys som självständigt söks och väljs av studenterna tillkommer.

(Texter kan hittas på olika vis: t ex via databanker, i Litteraturens klassiker, i antologin Texter. Från Sapho till Strindberg. Svenska dikter i gängse antologier som Svensk dikt, Svensk lyrik, Levande svensk poesi. Mer information ges vid kursstart.)

Alighieri, Dante. Divina Commedia (I urval enligt anvisningar.)

Andersen, Hans Christian. ”Den lilla sjöjungfrun”, ”Kejsarens nya kläder”, ”Näktergalen” (Läses på originalspråk.)

Bellman, Carl Michael. Fredmans epistlar nr 3, 9, 23, 82, Fredmans sånger nr 21, 31, 64.

Bibeln i urval enligt kursledares anvisningar (http://www.bibeln.se)

Brontë, Emily. Svindlande höjder

Cervantes, Miguel de. Don Quijote (I urval enligt anvisningar.)

Defoe, Daniel. Robinson Crusoë

Flaubert, Gustave. Madame Bovary

Fröding, Gustaf. “Strövtåg i hembygden”, “En morgondröm”

Goethe, Johann Wolfgang von. Den unge Werthers lidanden

Gunnlaug Ormstungas saga

Homeros. Iliaden och Odysséen. (I urval enligt anvisningar.)

Lagerlöf, Selma. Gösta Berlings saga

Lenngren, Anna Maria. Dikter i urval enligt anvisningar.

Nordenflycht, Hedvig Charlotta. Ur ”Fruntimrets försvar emot J.J. Rousseau”

Nordenflycht, Hedvig Charlotta. Ur ”Fruntimmers plikt att uppöva deras vett”

Molière, Jean Baptiste Poquelin. Tartuffe

Sapfo. (Dikter i urval enligt anvisningar)

Shakespeare, William. En midsommarnattsdröm

Shakespeare, William. Hamlet.

Sofokles, Kung Oidipus. (LK 1 el. annan utgåva)

Stiernhielm, Georg. Hercules (I urval enligt anvisningar.)

Swift, Jonathan. Gullivers resor (I urval enligt anvisningar)

Swift, Jonathan. Ett anspråkslöst förslag

Tristan och Isolde (J. Bédiers version)

Vergilius. Æneiden (I urval enligt anvisningar.)

Ett urval av svenska språkhistoriska texter tillkommer under kursen samt egen vald skönlitteratur i samband med examination.

Film

Burton, Tim. Alice in Wonderland (2012)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).