Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL721B Svenska och lärande: Språk och text i en kulturellt heterogen skola (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna vidareutvecklar sin kunskap om och förståelse av olika bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiker. Kursen syftar också till att studenterna ska inhämta kunskap och medvetenhet om nationella och internationella utvärderingar samt om förhållandet mellan skolkvalitet och rättvisa/likvärdighet.

Med utgångspunkt i styrdokument, lärandeteorier och undervisningsideologier samt elevtexter/elevmaterial behandlar kursen bedömnings- och dokumentationspraktiker.

Bedömning analyseras och diskuteras utifrån olika syften, innehåll, tillvägagångssätt och konsekvenser. Vidare studeras och analyseras nationella och internationella utvärderingar utifrån hur de kan tolkas och användas, inklusive vilka metoder, synsätt och värderingar som utvärderingarna bygger på.

I anslutning till detta innehåll studeras också skolkvalitet ur ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv. Här behandlas särskilt förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling med fokus på skolors och lärares ansvar för att stärka alla elevers tillit till sin egen förmåga och främja alla elevers språk- och kunskapsutveckling.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar den obligatoriska föreläsningens. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1, muntlig presentation och reflekterande text (oral presentation and reflektive text) 3 hp

Studenten väljer och läser en internationell, nationell eller lokal utvärdering, analyserar den och genomför sedan i par en muntlig presentation av utvärderingen och resultatet av den egna analysen. Förutsättningar för kunskapsutveckling och kunskapsfrämjande åtgärder presenteras och problematiseras utifrån individ-, grupp- och skolnivå. Efter presentationen diskuteras de olika utvärderingar som presenterats i gruppen. Som avslutning skriver studenten en individuell reflektion kring hur utvärderingar och utbildningsvetenskaplig forskning kan ligga till grund för skolutveckling och den egna praktiken med fokus på årskurserna F-3. I Prov 1 bedöms mål 4 och 5.

Prov 2, Bedömning och analys (Assesment and analysis) 3 hp.

Bedömningen består av att studenten i ett mindre seminarium visar förmåga att utifrån styrdokument, teoretiska perspektiv och egen empiri utveckla och presentera olika former för bedömning och dokumentation i årskurs F-3. I Prov 2 bedöms mål 1,2 och 3.

Prov 3, reflekterande text (reflective text) 3 hp

Studenten skriver en individuell text där det egna lärandet inom ämnesområdet svenska och dess betydelse för den egna, mer långsiktiga professionella och personliga utvecklingen problematiseras med hjälp av relevant teori. I Prov 3 bedöms mål 6.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på minst två av proven.

Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. (2014). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=3329

Godhe, A-L (2015). Bedömning av elevers multimodala texter. Tillgänglig på;

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/0-digitalisering/Gymnasieskola/022_textarb-i-digitala/del_07/Material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/M22_07A_01_bedomning.docx

Gorard, Stephen & Smith, Emma (2006). An international comparison of equity in education systems. Comparative Education, 40/1 (s 15-28) (13 s)

Grundskolan i internationella kunskapsmätningar: kunskap, skolmiljö och attityder till lärande. (2014). Stockholm: Skolverket

Hattie, John (2011) Synligt lärande.

http:brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http:brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=dummy&search_titn=%2240008%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1

Kvalitetsarbete i praktiken. (2015). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=3381

Liberg, Caroline & Geijerstam, Åsa af (red.) (2012). Med fokus på läsande: analys av samstämmigheten mellan svenska styrdokument, ämnesprov i svenska och PIRLS 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=2940 (48 s)

Livingston, Kay & McCall, Jim (2005). Evaluation: judgemental or developmental? European Journal of Teacher Education, 28/2 (s 165-178) (13 s)

Med fokus på läsförståelse: en analys av skillnader och likheter mellan internationella jämförande studier och nationella kursplaner (2006). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http:www.skolverket.se/publikationer?id=1628 (50 s)

McGaw, Barry (2008). The role of the OECD in international comparative studies of achievement.Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 15/3 (s 223-243) (20 s)

OECD (2012) Equity and Quality in Education. Supporting disadvantaged students and schools (12 s) www.oecd.org/edu/preschoolandschool/equityandqualityineducation-supportingdisadvantagedstudentsandschools.htm

Pettersson & Wester (2014) Skolan i världen – internationella kunskapsmätningar. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. . (2009). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258

Selwyn, Neil (2017). Digital technology & Education: Ten Things to talk about. Keynote från #PopUpDig17, Göteborgs universitet, 19 juni 2017. Tillgänglig på: https://www.youtube.com/watch?v=sWBdGso_NSk (46 min)

Skolverket (2018). Betyg och betygssättning. Skolverketts allmänna råd. Tillgänglig på; https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf4000.pdf?k=4000

Skolverket. (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2017. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3813

Skolverket (2017b). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå – Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning, Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3783

Skolverket (2017c). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3808

Tillkommer nationella och internationella granskningar samt metodisk och teoretisk litteratur som anknyter till studentens språkundervisning.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).