Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL702C Svenska och lärande: Äldre texter i en föränderlig värld (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla fördjupad förståelse för hur elever kan utforska, kritiskt granska och producera texter, i olika genrer och medier, som speglar ett preciserat problem, en specifik fråga eller en bestämd aspekt av en social verklighet.
Fokus i kursen ligger på läsning och produktion av texter och vilken funktion dessa sociala praktiker kan ha. Med text avses här det vidgade textbegreppet. Kursen inleds med att studenterna tillägnar sig en teoretisk grund genom litteraturstudier och bearbetning av litteratur i seminarier. Denna teoretiska grund består framför allt av olika teorier om literacy, med särskilt fokus på crititical literacy. Därefter söker, väljer och läser studenterna gruppvis olika vetenskapliga artiklar i ämnet och presenterar och diskuterar sedan dessa i tvärgrupper. I kursen ingår också ett grupparbete där en för gruppen angelägen samhällsfråga bearbetas, utforskas och perspektiveras genom läsning och tolkning av texter – sakprosa, skönlitteratur och andra medietexter - från olika delar av världen samt genom produktion av egna texter. Resultatet av arbetet ska utmynna i en aktivitet eller produkt som syftar till att påverka den verklighet som undersöks. Under arbetets gång använder sig gruppen av en digital portfolio, och varje student beskriver och reflekterar dessutom över arbetet och arbetsprocessen i en loggbok. Detta material ligger sedan till grund för en granskning och problematisering av arbetet.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- problematisera literacybegreppet utifrån olika teorier
- genomföra ett problemorienterat projekt där olika kommunikativa verktyg används för att utforska, kritiskt granska, skildra och påverka sin värld
- analysera, diskutera och tolka skönlitterära texter, sakprosatexter och andra medietexter från olika delar av världen samt illustrera hur dessa texter kan användas i undervisning
- använda skrivandet av olika slags texter i syfte att utforska, bearbeta och perspektivera en fråga som studenten argumenterar för är angelägen
- använda informations- och kommunikationsteknik som lärandeverktyg i ett eget processorienterat arbete och ge exempel på hur denna teknik kan påverka arbetsformerna i den pedagogiska verksamheten
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, gruppdiskussioner, arbete i grupp, självstudier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Examinationen består av tre delar. Den första delen utgörs av ett seminarium där studenten presenterar en vetenskaplig artikel och utifrån denna diskuterar och problematiserar literacy-begreppet (mål 1). Den andra delen av examinationen består av ett problemorienterat arbete i grupp, där studenten arbetar med digital portfolio som verktyg i sitt eget lärande. Arbetet presenteras på ett seminarium (mål 2, 3 och 4). I den tredje delen av examinationen skriver studenten en individuell reflektion över grupparbetet där arbetet granskas och problematiseras med hjälp av teori/kurslitteratur (mål 5).
Applebee, Arthur N. (1996). Curriculum as Conversation. Transforming Traditions of Teaching and Learning. The University Of Chicago Press (i urval ca 50 s)
Bagga-Gupta, Sangeeta (2006). Från läs- och skrivkompetenser till literacy – ett sociokulturellt och kommunikativt perspektiv på språkanvändning. I: Ord och bild ger mening. Om literacy i förskola och skola. Svensklärarföreningens årsskrift 2006 (12 s)
Barton, David (2007, second edition). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell Publishing (i urval ca 100 s)
Beach, Richard & Myers Jamie (2001). Inquiry-Based English Instruction. Engaging students in Life and Literature. Teachers College Press (187 s)
Cope, Bill & Kalantzis Mary (ed) (2000). Multiliteracies. Literacy Learning and the Design of Social Futures. Routledge (i urval ca 100 s.)
Cummings, Jim (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, Kerstin (red) (2001). Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Sigma förlag (21 s) www.andrasprak.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=13050&a=64383
Elmfeldt, Johan & Erixon, Per-Olof (2007). Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Symposion (s 11-22, 84-131, 151-258) (ca 165 s)
Ivanic, R. 2004. Discourses of Writing and Learning to Write. I: Language and EducationVol. 18, No 3. 220–245. eprints.lancs.ac.uk/3948/1/ivanic1.pdf
Nordlund, Anita (2009). En kritisk granskning av kritisk läsning. I: Perspektiv på läsning SLÅ 2009 (11 s)
Parmenius Swärd, Suzanne (2009). Skrivande som handling och möte: Gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet (i urval)
hdl.handle.net/2043/6562
Smidt, Jon (2009). Skrivandet och skrivandets syften – barns och ungas vägar till olika ämnen. I: Lorentzen, Rutt Troite & Smidt, Jon (red). Det nödvändiga skrivandet. Universitetsforlaget (11 s)
Dessutom söker och väljer studenterna i grupp ytterligare några vetenskapliga artiklar som behandlar literacy-frågor samt relevanta texter – skönlitteratur, sakprosa och andra medietexter – för det problemorienterade arbetet i grupp.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.